Europaforum Norra Sverige (EFNS) \u00e4r ett n\u00e4tverk f\u00f6r politiker p\u00e5 lokal och regional niv\u00e5 fr\u00e5n Norrbotten, V\u00e4sterbotten, J\u00e4mtland och V\u00e4sternorrland. EFNS \u00e4r en m\u00f6tesplats och kunskapsarena d\u00e4r EU:s politik analyseras och diskuteras i de avseenden d\u00e4r den ber\u00f6r norra Sverige. EFNS bevakar Europafr\u00e5gor f\u00f6r att p\u00e5verka EU:s lagstiftning, EU:s strategier och handlingsprogram samt EU:s budget. Syftet med EFNS \u00e4r att tillvara ta norra Sveriges intressen b\u00e5de p\u00e5 den europeiska arenan och i f\u00f6rh\u00e5llanden till den nationella niv\u00e5n i fr\u00e5gor med ett tydligt europeiskt perspektiv.<\/p>\n\n\n\n
Sverige tillvaratar inte sammanh\u00e5llningspolitikens fulla potential <\/strong><\/p>\n\n\n\n Europaforum norra Sverige (EFNS) har inf\u00f6r och under det svenska programskrivningsarbetet aktivt deltagit i flertalet parallella processer. De regionalt utvecklingsansvarigas (RUA) arbete har best\u00e5tt av analys, struktur, planering och prioritering. EFNS har f\u00f6ljt och bidragit till Sveriges utformning av EU:s sammanh\u00e5llningspolitik under tidigare programperioder och l\u00e4rdomarna \u00e4r flera. \u00c5r 2015 presenterade EFNS en utv\u00e4rdering av programskrivningsarbetet f\u00f6r EU:s struktur- och investeringsfonder i Sverige, se bilaga. <\/p>\n\n\n\n EFNS huvudsakliga slutsats \u00e4r att Sverige inte fullt ut nyttjar sammanh\u00e5llningspolitikens m\u00f6jligheter, vilket i f\u00f6rl\u00e4ngningen leder till att Sverige g\u00e5r miste om den fulla utvecklingspotentialen i de olika regionerna. <\/p>\n\n\n\n EFNS har under programskrivningsprocessens g\u00e5ng aktivt analyserat och diskuterat olika v\u00e4gval, samt hur s\u00e5v\u00e4l nationell- som regional niv\u00e5 lyckats hantera arbetet utifr\u00e5n de ramar satts p\u00e5 EU-niv\u00e5. EFNS slutsats \u00e4r att orsaken till att Sverige inte fullt ut lyckats nyttja den potential som EU:s sammanh\u00e5llningspolitik erbjuder \u00e4r f\u00f6ljande: <\/p>\n\n\n\n 1. Brist p\u00e5 f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r EU:s sammanh\u00e5llningspolitik <\/p>\n\n\n\n 2. Avsaknad av territoriellt perspektiv <\/p>\n\n\n\n 3. Otillr\u00e4cklig samordning, samsyn och flerniv\u00e5styre<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n 1. Brist p\u00e5 f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r EU:s sammanh\u00e5llningspolitik <\/strong><\/p>\n\n\n\n EU:s syfte och m\u00e5l f\u00f6r sammanh\u00e5llningspolitiken \u00e4r att genom olika program minska regionala skillnader och oj\u00e4mlikheter inom EU. EFNS upplevelse \u00e4r att Sverige misslyckas med att \u00f6verf\u00f6ra EU:s \u00f6vergripande syfte och m\u00e5l till nationell niv\u00e5. Det saknas en gemensam vision och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vad sammanh\u00e5llningspolitiken ska leda till. I st\u00e4llet www.europaforum.nu till\u00e5ts sektorspolitikens olika omr\u00e5den f\u00e5 pr\u00e4gla utformningen av olika syften och m\u00e5l f\u00f6r olika program. <\/p>\n\n\n\n Detta leder till att olika fonder och program, till exempel ERUF och ESF+, saknar en gemensam m\u00e5lbild och d\u00e4rf\u00f6r hanteras utifr\u00e5n sina respektive sakpolitiska omr\u00e5den p\u00e5 nationell niv\u00e5 utan att f\u00f6rh\u00e5lla sig till varandra. I kombination med brist p\u00e5 koordinering mellan politikomr\u00e5den skapas stora utmaningar f\u00f6r fondsamverkan. Samordning av fonderna blir d\u00e4rmed en utmaning f\u00f6r f\u00f6rvaltande myndigheter och regional niv\u00e5 att hantera, b\u00e5de under utformning och genomf\u00f6rande av programmen. <\/p>\n\n\n\n Avsaknaden av ett gemensamt syfte och m\u00e5l kan \u00e4ven vara anledningen till att arbetet med EU:s sammanh\u00e5llningspolitik inte bedrivs l\u00e5ngsiktigt och kontinuerligt. N\u00e4r regional och nationell niv\u00e5 inte deltar tillsammans proaktivt i utformningen av EU:s regelverk, b\u00e5de innan och efter f\u00f6rslagen l\u00e4ggs p\u00e5 bordet, leder det till f\u00f6rs\u00e4mrade f\u00f6ruts\u00e4ttningar att bedriva ett strategiskt arbete b\u00e5de regionalt och nationellt. En bristande kontinuitet i dialogen mellan niv\u00e5er och akt\u00f6rer \u00f6ver tid leder ocks\u00e5 till att genomf\u00f6rande av de olika programmen i Sverige blir en ad hoc-verksamhet, d\u00e4r hjulet m\u00e5ste uppfinnas p\u00e5 nytt inf\u00f6r varje programperiod.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n 2. Territoriellt perspektiv saknas <\/strong><\/p>\n\n\n\n Ett huvudm\u00e5l med EU:s sammanh\u00e5llningspolitik \u00e4r att b\u00e4ttre nyttja olika platser och regioners f\u00f6ruts\u00e4ttningar att skapa h\u00e5llbar utveckling i alla delar av EU. EFNS konstaterar att m\u00e5let om territoriell anpassning inte uppn\u00e5s d\u00e5 f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r lokala och regionala f\u00f6ruts\u00e4ttningartill stor del saknas i Sverige. <\/p>\n\n\n\n Avsaknaden av territoriella perspektiv tar sig uttryck exempelvis genom att olika nationella myndigheter i programskrivningsprocessen h\u00e4vdar sitt eget nationella uppdrag, snarare \u00e4n att f\u00f6rs\u00f6ka anpassa sitt uppdrag till de olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar som r\u00e5der i landet. Tyv\u00e4rr fr\u00e4mjar f\u00f6rvaltande myndigheter alltmer centralisering i sin hantering av indikatorer och inriktningar p\u00e5 utlysningar; vilket delvis f\u00f6renklar myndigheternas handl\u00e4ggning och uppdrag, men resulterar i att programmen inte blir regionalt anpassade. <\/p>\n\n\n\n N\u00e4r nationella myndigheter fr\u00e4mst utg\u00e5r fr\u00e5n sina egna uppdrag och sina institutionella behov i utformningen av regionala program snarare \u00e4n territoriella behov och utmaningar, visar det tydligt p\u00e5 bristande kunskap om att Sveriges regioner ser olika ut. N\u00e4r Sverige inte tar h\u00e4nsyn till regionernas olika territoriella s\u00e4rdrag missas sammanh\u00e5llningspolitikens grundl\u00e4ggande syfte och m\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n 3. Otillr\u00e4cklig samordning, samsyn och flerniv\u00e5styre <\/strong><\/p>\n\n\n\n EU:s sammanh\u00e5llningspolitik och den regionala utvecklingspolitiken \u00e4r komplex och v\u00e4ver samman en rad olika politikomr\u00e5den. D\u00e4rf\u00f6r kr\u00e4vs tydlig samordning och koordinering mellan akt\u00f6rer inom olika sakomr\u00e5den, myndigheter och politiska beslutsniv\u00e5er f\u00f6r att www.europaforum.nu utformning och genomf\u00f6rande av sammanh\u00e5llningspolitiken ska fungera, och f\u00f6r att uppn\u00e5 synergier mellan fonder och program. <\/p>\n\n\n\n Samordningen i Sverige fungerar inte, n\u00e5got som \u00e4ven Riksrevisionen uppm\u00e4rksammat i sin granskning av den regionala utvecklingspolitiken. \u00c4ven om Riksrevisionens granskning inte omfattar EU:s sammanh\u00e5llningspolitik finns det ett flertal paralleller att notera, s\u00e4rskilt betr\u00e4ffande Sveriges flerniv\u00e5styre. Exempelvis konstateras i rapporten (se bilaga) att \u201ddet handlar p\u00e5 \u00f6vergripande niv\u00e5 om bristande tydlighet, l\u00e5ngsiktighet och helhetsperspektiv i regeringens styrning och organisering av statens insatser. <\/p>\n\n\n\n EFNS konstaterar att slutsatserna fr\u00e5n Riksrevisionens granskning st\u00e4mmer v\u00e4l \u00f6verens med utmaningarna f\u00f6r utformning och genomf\u00f6rande av EU:s sammanh\u00e5llningspolitik. Sveriges f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r samordning p\u00e5 nationell och regional niv\u00e5 brister. Tydligaste exemplet \u00e4r statliga uppdrag till myndigheter och erbjudanden till regioner som ges med f\u00f6r kort framf\u00f6rh\u00e5llning, vilket leder till kortsiktighet som skapar s\u00e4mre samverkan \u00f6ver sektorer och mellan niv\u00e5er. Korta och of\u00f6ruts\u00e4gbara processer skapar ocks\u00e5 problem f\u00f6r regionernas interna planering, arbetsprocesser och m\u00f6jligheter till l\u00e5ngsiktigt l\u00e4rande.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Konsekvenser<\/strong> <\/p>\n\n\n\n EFNS konstaterar att avsaknaden av en gemensam m\u00e5lbild och territoriella perspektiv, samt bristf\u00e4llig samordning och koordinering mellan akt\u00f6rer, politikomr\u00e5den och politiska beslutsniv\u00e5er, ger f\u00f6ljande konsekvenser f\u00f6r utformning och genomf\u00f6rande av EU:s sammanh\u00e5llningspolitik: <\/p>\n\n\n\n 1. Otydlig rollf\u00f6rdelning <\/p>\n\n\n\n 2. S\u00e4mre regionalt anpassade program <\/p>\n\n\n\n 3. Utebliven fondsamverkan <\/p>\n\n\n\n 4. \u00d6kad centralisering<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n 1. Otydlig rollf\u00f6rdelning <\/strong><\/p>\n\n\n\n EFNS konstaterar att f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r programskrivningsprocessen inf\u00f6r perioden 2021\u20132027 har f\u00f6rb\u00e4ttrats sedan f\u00f6reg\u00e5ende programmeringsomg\u00e5ng. De olika akt\u00f6rernas roller har fortsatt varit otydliga. Flertalet myndigheter har sv\u00e5rt att hitta sina roller och fokuserar fr\u00e4mst p\u00e5 sina egna sektoriella uppdrag. <\/p>\n\n\n\n Tillv\u00e4xtverkets roll har varit central i programmeringen av ERUF, och initiativet att l\u00e5ta myndigheten guida regionerna i arbetet uppskattas. D\u00e4remot har den f\u00f6rvaltande myndighetens egna m\u00e5l och kompetenser ofta f\u00e5tt styra de kunskapsh\u00f6jande inslagen i processen, exempelvis genom initiativet \u201dprogrammeringssynk,\u201d d\u00e4r flera teman var www.europaforum.nu indelade efter Tillv\u00e4xtverkets enhetsindelning, snarare \u00e4n ERUF:s programomr\u00e5den eller s\u00e4rskilda m\u00e5l. <\/p>\n\n\n\n EFNS har upplevt att det saknats tydlighet f\u00f6r vilket mandat den f\u00f6rvaltande myndigheten haft, s\u00e4rskilt vad g\u00e4ller tolkningar av f\u00f6rordningar. Det har saknats tydlig kommunikation mellan myndighet och ansvarigt departement. Instruktioner har ofta f\u00e5tt korrigeras i efterhand och utkast f\u00e5tt revideras n\u00e4r nya tolkningar gjorts. N\u00e5got som skapat merarbete i den regionala programmeringen. <\/p>\n\n\n\n EFNS v\u00e4lkomnar att regionalt utvecklingsansvariga (RUA) getts uppdraget att ta fram de regionala ERUF-programmen och Interreg-programmen. Samtidigt har rollen kopplat till det nationella regionalfondsprogrammet varit oklar och delaktigheten sporadisk. RUA var involverade i b\u00f6rjan p\u00e5 processen och fick \u00e4ven ta del av de f\u00f6rsta utkasten. Efter konstruktiv kritik p\u00e5 utkastens inneh\u00e5ll upph\u00f6rde transparensen och inga fler m\u00f6jligheter till inspel gavs. Det \u00e4r fortfarande oklart hur med vilka akt\u00f6rer Tillv\u00e4xtverket slutligen f\u00f6rankrat det nationella programmet. <\/p>\n\n\n\n RUA:s roll f\u00f6r genomf\u00f6randet av ESF+ \u00e4r \u00e4nnu mer otydlig, trots att uppdraget att ta fram regionala handlingsplaner och att RUA:s dialog med ESF-r\u00e5det delvis varit god. ESFr\u00e5det har tagit emot inspel med \u00f6ppenhet och lyh\u00f6rdhet, s\u00e4rskilt vad g\u00e4ller \u00f6ronm\u00e4rkningen till de glesbefolkade omr\u00e5dena. Men samtidigt tycks ESF-r\u00e5det inte kunna tydligg\u00f6ra RUA:s roll eller inflytande under genomf\u00f6randet av programmet. EFNS upplever att b\u00e5de ESF-r\u00e5det och Arbetsmarknadsdepartementet fortsatt saknar f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r att ESF+ \u00e4r en del av sammanh\u00e5llningspolitiken och att insatserna s\u00e5ledes ska resultera i strukturf\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 regional niv\u00e5. <\/p>\n\n\n\n Fonden f\u00f6r r\u00e4ttvis omst\u00e4llning (FRO) \u00e4r ett annat exempel d\u00e4r tolkningen skilt sig \u00e5t mellan nationell och regional niv\u00e5. Enligt EU-kommissionen och RUA ska FRO m\u00f6jligg\u00f6ra insatser f\u00f6r samh\u00e4llen att hantera effekterna av industrins gr\u00f6na omst\u00e4llning. N\u00e4ringsdepartementet ville i st\u00e4llet att fonden skulle fokusera p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska direkta utsl\u00e4ppsk\u00e4llor. Det nationella tolkningsf\u00f6retr\u00e4det gjorde att RUA:s roll och m\u00f6jligheter till inflytande begr\u00e4nsades, trots kravet p\u00e5 dialog och territoriella omst\u00e4llningsplaner med utg\u00e5ngspunkt i smarta specialiseringsstrategier p\u00e5 regional niv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n 2. S\u00e4mre regionalt anpassade program <\/strong><\/p>\n\n\n\n Sveriges otydlighet i uppdrag, roller och samordning leder till program som inte fullt ut tar h\u00e4nsyn till regionala s\u00e4rdrag. N\u00e4r f\u00f6rvaltande myndigheter fr\u00e4mst fokuserar p\u00e5 att uppfylla sitt nationella uppdrag eller f\u00f6renklar sin roll som f\u00f6rvaltare av programmen, minskar m\u00f6jligheterna att tillvarata hela landets utvecklingspotential. <\/p>\n\n\n\n Ett exempel \u00e4r m\u00f6jligheten till programspecifika indikatorer i de regionala ERUFprogrammen som togs bort av f\u00f6rvaltande myndighet, till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r fler nationella och mer specifika indikatorer. Ett andra exempel \u00e4r ESF-r\u00e5det som fortsatt beskriver ett individinriktat program, trots att det skrivna programmet omfattar delar f\u00f6r b\u00e5de individ, www.europaforum.nu organisation och struktur. Ett tredje exempel \u00e4r Fonden f\u00f6r r\u00e4ttvis omst\u00e4llning (FRO), d\u00e4r smala nationella prioriteringar har varit sv\u00e5ra att anpassa till regionala f\u00f6ruts\u00e4ttningar, trots att fondens m\u00e5ls\u00e4ttning \u00e4r att hantera regionala konsekvenser av den gr\u00f6na omst\u00e4llningen, och att g\u00f6ra det utifr\u00e5n regionernas prioriteringar i befintliga strategier f\u00f6r smart specialisering (S3). <\/p>\n\n\n\n EFNS ser \u00f6ver lag att den bristande f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r territoriets f\u00f6ruts\u00e4ttningar bland nationella myndigheter leder till program med begr\u00e4nsad regional anpassning, vilket i sin tur ger f\u00e4rre m\u00f6jligheter till strategiskt viktiga projekt samt att l\u00e5ngsiktiga effekter och strukturella f\u00f6r\u00e4ndringar uteblir. Sammantaget \u00e4r detta ett gemensamt misslyckande f\u00f6r s\u00e5 v\u00e4l EU-, som nationell och regional niv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n 3. Utebliven fondsamverkan <\/strong><\/p>\n\n\n\n EU:s ambition med samverkan mellan fonder har funnits under flera programperioder. M\u00e5let har varit ett effektivare genomf\u00f6rande, st\u00f6rre synergieffekter, ett gemensamt helhetst\u00e4nk och b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar att realisera hela EU:s utvecklingspotential. I Sverige uteblev fondsamordningen under f\u00f6reg\u00e5ende programperiod, vilket skapade f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndring inf\u00f6r perioden 2021\u20132027. EFNS kan dock konstatera att nationell niv\u00e5 inte heller den h\u00e4r g\u00e5ngen har lyckats leverera f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r fondsamverkan. <\/p>\n\n\n\n Partnerskaps\u00f6verenskommelsen (P\u00d6) som syftar till att strategiskt samordna strukturfonderna i Sverige till att genomf\u00f6ras s\u00e5 effektivt som m\u00f6jligt, presenterades f\u00f6rst efter att programmen skrivits fram. RUA fick m\u00f6jlighet att yttra sig initialt, men d\u00e4refter uteblev dialogen med nationell niv\u00e5. P\u00d6 blev en sammanst\u00e4llning framskriven i efterhand i st\u00e4llet f\u00f6r att utg\u00f6ra en strategisk gemensam grund f\u00f6r fondernas genomf\u00f6rande. <\/p>\n\n\n\n EFNS har sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 den nationella niv\u00e5ns ovilja att diskutera och dela med sig av tankar och utkast till P\u00d6. Ett gemensamt arbete med tydlig och transparent flerniv\u00e5samverkan i god tid hade kunnat ge ett annat resultat med b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r fondsamordning.<\/p>\n\n\n\n 4. \u00d6kad centralisering <\/strong><\/p>\n\n\n\n Sveriges brist p\u00e5 en gemensam ambition med EU:s sammanh\u00e5llningspolitik, i kombination med en bristf\u00e4llig f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r territoriets f\u00f6ruts\u00e4ttningar samt en allt st\u00f6rre fragmentering av EU:s olika st\u00f6dstrukturer, g\u00f6r att argumenten f\u00f6r fler centraliseringsinitiativ \u00f6kar. Exempelvis vill nationella myndigheter allt oftare harmonisera programutkast och skriva utlysningstexter, vilket leder till betydligt mindre regionalt inflytande och bristande territoriell anpassning. <\/p>\n\n\n\n Det tydligaste och senaste exemplet p\u00e5 att hantera EU-finansiering utan regional delaktighet, \u00e4r Sveriges framtagande av Faciliteten f\u00f6r \u00e5terh\u00e4mtning och resiliens, som aldrig diskuterades med RUA trots att instruktionerna i EU-f\u00f6rordningen kr\u00e4ver f\u00f6rankring. www.europaforum.nu Resultatet blev generella insatser i befintlig statsbudget till ordinarie verksamhet som ska fungera parallellt med \u00f6vriga aktiviteter planerade p\u00e5 regional och lokal niv\u00e5. <\/p>\n\n\n\n EFNS oroas \u00f6ver att EU:s st\u00f6dstrukturer centraliseras och fr\u00e5ng\u00e5r k\u00e4rnan i EU:s sammanh\u00e5llningspolitik om att utg\u00e5 fr\u00e5n regioners olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar, behov och m\u00f6jligheter. Parallella processer, \u00f6kad fragmentering och kraftigt f\u00f6rsenade program riskerar att resultera i \u00f6kad centralstyrning under kommande programperiod.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Behov av att f\u00f6rb\u00e4ttra processen tillsammans<\/strong><\/p>\n\n\n\n EFNS vill med den h\u00e4r analysen, och utv\u00e4rderingen av den f\u00f6reg\u00e5ende programskrivningsprocessen som presenterades \u00e5r 2015, bidra till en f\u00f6rnyad diskussion och ett f\u00f6rb\u00e4ttrat arbete i Sverige med EU:s sammanh\u00e5llningspolitik. EFNS har identifierat ett antal punkter som kan bidra till ett mer \u00e4ndam\u00e5lsenligt och effektivt genomf\u00f6rande av EU:s sammanh\u00e5llningspolitik i Sverige: <\/p>\n\n\n\n 1. Skapa en gemensam vision f\u00f6r EU:s sammanh\u00e5llningspolitik <\/p>\n\n\n\n 2. Starta processen tidigare och forma ett mer l\u00e5ngsiktigt arbete <\/p>\n\n\n\n 3. Gemensamma kunskaps\u00f6vningar f\u00f6r \u00f6kad territoriell f\u00f6rst\u00e5else <\/p>\n\n\n\n 4. F\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r fondsamverkan <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n 1. Skapa en gemensam vision f\u00f6r EU:s sammanh\u00e5llningspolitik <\/strong><\/p>\n\n\n\n \u201cEFNS rekommenderar att flerniv\u00e5styre enligt en traditionell syn (top-down\/bottom-up) utvecklas till ett \u201dkugghjul\u201d genom hela policyprocessen- fr\u00e5n analys, planering och strategi till genomf\u00f6rande och uppf\u00f6ljning. EU-kommissionen, medlemsstaten och regionerna agerar interaktivt och platsst\u00f6djande f\u00f6r anpassning av verktyg (tematiska prioriteringar) till de territoriella behoven och utmaningarna (s\u00e4rdrag som t.ex. gleshet).\u201d – EFNS utv\u00e4rdering av programskrivningsarbetet 2015. <\/p>\n\n\n\n EFNS efterlyser fortsatt en kontinuerlig politisk diskussion mellan nationell och regional niv\u00e5 om vad EU:s sammanh\u00e5llningspolitik ska uppn\u00e5 och hur politiken ska genomf\u00f6ras. En viktig utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r EU:s sammanh\u00e5llningspolitik \u00e4r den s.k. partnerskapsprincipen som inneb\u00e4r att det ska finnas ett n\u00e4ra samarbete mellan offentliga myndigheter p\u00e5 europeisk, nationell, regional och lokal niv\u00e5. Strategisk dialog om vision, syfte och m\u00e5l beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r genomsyras av ett transparent flerniv\u00e5styre och en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur olika beslutsniv\u00e5er och akt\u00f6rer kan bidra tillsammans.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n 2. Starta processen tidigare och forma ett mer l\u00e5ngsiktigt arbete <\/strong><\/p>\n\n\n\n \u201cEFNS rekommenderar att n\u00e4sta programskrivningsprocess p\u00e5b\u00f6rjas i god tid och k\u00e4nnetecknas av samhandling mellan niv\u00e5erna och korrekt information samt att transparens och god tidsh\u00e5llning med tydlig gemensam f\u00e4rdriktning \u00e4r sj\u00e4lvklarheter.\u201d – EFNS utv\u00e4rdering av programskrivningsarbetet 2015. <\/p>\n\n\n\n EU:s sammanh\u00e5llningspolitik \u00e4r precis som regionala utvecklingspolitiken ett kontinuerligt arbete och ett gemensamt ansvar som kr\u00e4ver l\u00e5ngsiktighet. EU:s sju\u00e5riga programcykel p\u00e5b\u00f6rjas l\u00e5ngt innan f\u00f6reg\u00e5ende cykel har avslutats. Fr\u00e5n analys, reflektion, f\u00f6rslag, f\u00f6rhandling, regler och f\u00f6rordningar – till programskrivning, utlysningar och utv\u00e4rdering. Alla delar kr\u00e4ver f\u00f6rst\u00e5else, engagemang och delaktighet fr\u00e5n akt\u00f6rer p\u00e5 flera niv\u00e5er. EFNS vill se att myndigheternas regleringsbrev och regionernas villkorsbeslut tydligg\u00f6r ett mer l\u00e5ngsiktigt arbete med EU:s olika investeringsverktyg. <\/p>\n\n\n\n 3. Gemensamma kunskaps\u00f6vningar f\u00f6r \u00f6kad territoriell f\u00f6rst\u00e5else <\/strong><\/p>\n\n\n\n \u201cEFNS rekommenderar att nationell niv\u00e5, departement och myndigheter, st\u00e4rker sitt l\u00e4rande om hur regional niv\u00e5, med ansvar f\u00f6r regional tillv\u00e4xt och utveckling, \u00e4r organiserat i Sverige och vilket uppdrag respektive part har. Detta f\u00f6r att r\u00e4tt akt\u00f6rer, politiker och tj\u00e4nstepersoner, ska inbjudas delta i dialog och samhandling kring viktiga prioriteringar som p\u00e5verkar regional niv\u00e5. \u201c – EFNS utv\u00e4rdering av programskrivningsarbetet 2015. <\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5n och med 1 januari 2019 har samtliga regionkommuner regionalt utvecklingsansvar., vilket inneb\u00e4r att Sveriges territoriella utveckling har ett politiskt \u00e4garskap p\u00e5 regional niv\u00e5. Regionerna f\u00f6rv\u00e4ntas ha kunskap, kompetens och resurser att leda det strategiska utvecklingsarbetet tillsammans med flera akt\u00f6rer i l\u00e4net. F\u00f6r att kunna bedriva ett framg\u00e5ngsrikt arbete regionalt kr\u00e4vs ett n\u00e4ra samarbete med nationella myndigheter samt en \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r varandras uppdrag, perspektiv och f\u00f6ruts\u00e4ttningar. EFNS f\u00f6resl\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r ett \u00f6msesidigt och kontinuerligt kunskapsutbyte mellan alla ber\u00f6rda niv\u00e5er och akt\u00f6rer. <\/p>\n\n\n\n 4. F\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r fondsamverkan <\/strong><\/p>\n\n\n\n \u201cEFNS rekommenderar att medlemsstaten Sverige ser \u00f6ver den fragmenterade programstrukturen och utreder m\u00f6jligheterna att g\u00e5 i riktning mot regionala flerfondsprogram. EFNS rekommenderar ett sammanh\u00e5llet och koordinerat agerande fr\u00e5n nationella niv\u00e5n, genom ett departement med ett tydligt helhetsansvar f\u00f6r alla ESI-fonder och program, f\u00f6r ett v\u00e4l fungerande programskrivningsarbete.\u201d – EFNS utv\u00e4rdering av programskrivningsarbetet 2015. <\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att Sverige fullt ut ska kunna tillvarata EU:s sammanh\u00e5llningspolitik beh\u00f6ver regionerna kunna frig\u00f6ra sin egen utvecklingspotential, vilket f\u00f6ruts\u00e4tter tillg\u00e5ng till hela verktygsl\u00e5dan med EU:s samtliga investeringsverktyg. Fondsamverkan, komplementaritet, synergier och www.europaforum.nu ett effektivt genomf\u00f6rande kr\u00e4ver en f\u00f6rvaltande myndighet. EFNS anser d\u00e4rf\u00f6r att Sverige ska verka f\u00f6r att p\u00e5 EU-niv\u00e5 ha ett ramverk och en f\u00f6rordningstext f\u00f6r samtliga EU:s fonder och program inom sammanh\u00e5llningspolitiken, inklusive fonden f\u00f6r landsbygdsutveckling (EJFLU). <\/p>\n\n\n\n Antaget vid Europaforum Norra Sverige 14 oktober 2022 <\/strong><\/p>\n\n\n\n Glenn Nordlund (S) Ordf\u00f6rande EFNS Region V\u00e4sternorrland <\/p>\n\n\n\n \u00c5sa \u00c5gren Wikstr\u00f6m (M) Vice ordf\u00f6rande EFNS Region V\u00e4sterbotten<\/p>\n\n\n\n Jonny Lundin (C) Region V\u00e4sternorrland <\/p>\n\n\n\n Erik L\u00f6vgren (S) Kommunf\u00f6rbundet V\u00e4sternorrland <\/p>\n\n\n\n Rickard Carstedt (S) Region V\u00e4sterbotten <\/p>\n\n\n\n Ann \u00c5str\u00f6m (S) Region V\u00e4sterbotten <\/p>\n\n\n\n Nils-Olov Lindfors (C) Region Norrbotten <\/p>\n\n\n\n Britta Flinkfeldt (S) Norrbottens Kommuner <\/p>\n\n\n\n Anders Josefsson (M) Norrbottens Kommuner <\/p>\n\n\n\n Elise Ryder Wik\u00e9n (M) Region J\u00e4mtland H\u00e4rjedalen <\/p>\n\n\n\n Robert Uitto (S) Region J\u00e4mtland H\u00e4rjedalen <\/p>\n\n\n\n Jonas Andersson (S) Kommunerna i J\u00e4mtlands l\u00e4n <\/p>\n\n\n\n Daniel Danielsson (C) Kommunerna i J\u00e4mtlands l\u00e4n<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n