Europaforum Norra Sverige (EFNS) \u00e4r ett n\u00e4tverk f\u00f6r politiker p\u00e5 lokal och regional niv\u00e5 fr\u00e5n Norrbotten, V\u00e4sterbotten, J\u00e4mtland H\u00e4rjedalen och V\u00e4sternorrland. EFNS \u00e4r en m\u00f6tesplats och kunskapsarena d\u00e4r EU:s politik analyseras och diskuteras i de avseenden d\u00e4r den ber\u00f6r norra Sverige. EFNS bevakar Europafr\u00e5gor f\u00f6r att p\u00e5verka EU:s lagstiftning, EU:s strategier och handlingsprogram samt EU:s budget. Syftet med EFNS \u00e4r att tillvara ta norra Sveriges intressen b\u00e5de p\u00e5 den europeiska arenan och i f\u00f6rh\u00e5llanden till den nationella niv\u00e5n i fr\u00e5gor med ett tydligt europeiskt perspektiv. <\/p>\n\n\n\n
Med anledning av EU-kommissionens f\u00f6rslag till \u00e4ndring av f\u00f6rordning (nr 1315\/2013) om det transeuropeiska n\u00e4tverket, TEN-T s\u00e5 \u00f6nskar EFNS l\u00e4mna f\u00f6ljande synpunkter p\u00e5 EUkommissionens offentliga samr\u00e5d. F\u00f6rslaget \u00e4r en del i mobilitetspaketet, \u201dEfficient and green mobility package\u201d som presenterats till f\u00f6ljd av den nya europeiska gr\u00f6na given och strategin f\u00f6r h\u00e5llbar och smart mobilitet. F\u00f6rslaget ska bidra till utbyggnaden av TEN-T och en h\u00e5llbar omst\u00e4llning av transportsektorn. Europaforum Norra Sveriges synpunkter har avgr\u00e4nsats till den del av mobilitetspaketet som ber\u00f6r f\u00f6rslag till \u00e4ndring av f\u00f6rordning om TEN-T. <\/p>\n\n\n\n
Europaforum Norra Sverige v\u00e4lkomnar <\/strong><\/p>\n\n\n\n \u2022 det nya konceptet med europeiska transportkorridorer som en sammanslagning av stomn\u00e4tskorridorerna och godskorridorerna p\u00e5\u030aj\u00e4rnv\u00e4g. <\/p>\n\n\n\n \u2022 att f\u00f6rslaget uppgraderar Sundsvall och Ume\u00e5, tillsammans med flera andra mellanstora europeiska st\u00e4der, till urbana noder i det transeuropeiska transportn\u00e4tet. Detta skapar b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r \u00f6kad tillg\u00e4nglighet till EU:s inre marknad f\u00f6r fler m\u00e4nniskor och organisationer samtidigt som det fr\u00e4mjar omst\u00e4llningen till ett h\u00e5llbarare samh\u00e4lle genom en snabbare utbyggnad av infrastruktur f\u00f6r alternativa br\u00e4nslen. <\/p>\n\n\n\n \u2022 f\u00f6rslaget att inkludera terminalerna i Sundsvall, Ume\u00e5, Lule\u00e5 i TEN-T-n\u00e4tverket. V\u00e4l fungerande multimodala terminaler \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r en effektiv \u00f6verflyttning av gods fr\u00e5n v\u00e4g till j\u00e4rnv\u00e4g och sj\u00f6fart. En prioritering av terminalerna inom TEN-T underl\u00e4ttar en snabb gr\u00f6n omst\u00e4llning av transportsektorn. <\/p>\n\n\n\n \u2022 f\u00f6rslaget att ge EU-kommissionen och korridorssamordnarna ytterligare m\u00f6jligheter att f\u00f6lja upp genomf\u00f6randet av projekt i TEN-T-n\u00e4tverket. Europaforum Norra Sverige f\u00f6resl\u00e5r \u2022 att \u00d6stersund och Lule\u00e5 definieras som urbana noder i det transeuropeiska transportn\u00e4tet f\u00f6r att \u00f6ka tillg\u00e4nglighet till EU:s inre marknad, fr\u00e4mja omst\u00e4llningen till ett h\u00e5llbarare samh\u00e4lle och undvika vita fl\u00e4ckar p\u00e5 kartan i transportn\u00e4tverket. <\/p>\n\n\n\n \u2022 att hamnar i eller i anslutning till st\u00e4derna\u202fKalix, Pite\u00e5\u030a , Skellefte\u00e5\u030a , \u00d6rnsk\u00f6ldsvik och H\u00e4rn\u00f6sand inkluderas i TEN-T-n\u00e4tverket. \u2022 att terminaler i Haparanda\/Tornio, Kiruna, Skellefte\u00e5\u030a , Storuman, \u00d6rnsk\u00f6ldsvik och \u00c5nge inkluderas i TEN-T-n\u00e4tverket. <\/p>\n\n\n\n \u2022 att inkludera ytterligare str\u00e5k f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla resiliens i transportsystemet \u2022 att uppgradera flygplatserna Lule\u00e5, Ume\u00e5 och \u00c5re \u00d6stersund fr\u00e5n \u00f6vergripande n\u00e4t till stomn\u00e4t. <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Det europeiska Arktis \u00e4r mer aktuellt \u00e4n n\u00e5gonsin och i det europeiska samarbetet utg\u00f6r Norra Sverige ett strategiskt l\u00e4ge i den arktiska geografin. I norra Sverige investerar n\u00e4ringslivet mer \u00e4n 1 070 miljarder i ny innovativ teknologi och nya industrier. Utvecklingen g\u00e5r i rekordfart. F\u00f6r att m\u00f6ta denna snabba, gr\u00f6na nyindustrialisering och s\u00e4kerst\u00e4lla h\u00e5llbara transporter kr\u00e4vs utbyggd gr\u00f6n infrastruktur. Europaforum Norra Sverige understryker d\u00e4rf\u00f6r vikten av att inkludera ytterligare noder, hamnar och terminaler i TENT-n\u00e4tverket f\u00f6r att st\u00e4rka tillg\u00e4ngligheten f\u00f6r alla regioner, s\u00e4rskilt med h\u00e4nsyn till utmaningarna i regioner med l\u00e5nga avst\u00e5nd till st\u00f6rre marknader, samt f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra den gr\u00e4ns\u00f6verskridande r\u00f6rligheten i enlighet med den europeiska strategin f\u00f6r h\u00e5llbar och smart mobilitet.1 <\/p>\n\n\n\n Urbana noder som b\u00f6r inkluderas i TEN-T <\/strong><\/p>\n\n\n\n Kriterierna f\u00f6r urbana noder b\u00f6r inte begr\u00e4nsas till inv\u00e5narantal, d\u00e5 detta missgynnar de norra delarna av Europa. Arbetsmarknadsregioner ser annorlunda ut i gles geografi d\u00e5 m\u00e4nniskor pendlar l\u00e5nga avst\u00e5nd f\u00f6r att ta sig till och fr\u00e5n arbete och skolor. F\u00f6r att st\u00e4rka tillg\u00e4ngligheten i alla regioner i EU och undvika vita fl\u00e4ckar i transportn\u00e4tverket b\u00f6r TEN-Tn\u00e4tverket i glesa milj\u00f6er \u00e4ven inkludera viktiga funktionella noder p\u00e5 NUTS3-niv\u00e5 snarare \u00e4n NUTS2-niv\u00e5. <\/p>\n\n\n\n F\u00f6r norra Sveriges del handlar det om att ut\u00f6ver Sundsvall och Ume\u00e5 \u00e4ven peka ut Lule\u00e5 och \u00d6stersund som urbana noder. Det finns \u201dtwin city\u201d-funktionalitet f\u00f6r b\u00e5da 1 Strategi f\u00f6r h\u00e5llbar och smart mobilitet, vision 80. Alla n\u00f6dv\u00e4ndiga \u00e5tg\u00e4rder m\u00e5ste vidtas f\u00f6r att fullborda TEN-T i tid. (Lule\u00e5\/Boden och \u00d6stersund\/\u00c5re) vilket inneb\u00e4r att befolkningsunderlaget i praktiken \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n 100 000 inv\u00e5nare.<\/p>\n\n\n\n Lule\u00e5-Boden har tillsammans ca 106\u202f000 inv\u00e5nare och ing\u00e5r i Lule\u00e5regionen (Boden, Kalix, Pite\u00e5, Lule\u00e5 och \u00c4lvsbyn) med ca 173\u202f000 inv\u00e5nare, som \u00e4r den st\u00f6rsta funktionella arbetsmarknadsregionen norr om Uppsala. I Boden sker just nu etableringen av ett nytt st\u00e5lverk f\u00f6r fossilfri produktion och i Lule\u00e5 kommer befintligt st\u00e5lverk att st\u00e4llas om till fossilfri st\u00e5lframst\u00e4llning. Stor befolknings\u00f6kning f\u00f6rv\u00e4ntas i de b\u00e5da orterna. <\/p>\n\n\n\n Lule\u00e5-Boden \u00e4r av stor vikt f\u00f6r hela l\u00e4nets utveckling och tillv\u00e4xt och h\u00e4r finns universitet och l\u00e4nssjukhus. Lule\u00e5-Boden ligger l\u00e4ngs Stambanan genom \u00f6vre Norrland, Malmbanan och Haparandabanan och utg\u00f6r en nod f\u00f6r persont\u00e5gtrafiken med koppling b\u00e5de \u00f6sterut och norrut. V\u00e4garna E4 och E10 f\u00f6rbinder Lule\u00e5-Boden och kusten med Malmf\u00e4lten samt Norge och Finland. Stomn\u00e4tskorridoren Skandinavien-Medelhavets str\u00e4ckning passerar Lule\u00e5-Boden och i Lule\u00e5 hamn, som \u00e4r en utpekad stomn\u00e4tshamn, startar stomn\u00e4tskorridoren Nordsj\u00f6n-\u00d6stersj\u00f6n. Lule\u00e5 Airport \u00e4r en utpekad flygplats i det \u00f6vergripande n\u00e4tet som har en viktig funktion f\u00f6r regionens tillg\u00e4nglighet och f\u00f6r den h\u00f6gteknologiska basindustrin. <\/p>\n\n\n\n Kommunerna Boden och Lule\u00e5 har i och med industriutvecklingen f\u00f6rdjupat ett sedan l\u00e4nge p\u00e5g\u00e5ende samarbete. Mycket stora investeringsvolymer och nya industrietableringar kommer kr\u00e4va extraordin\u00e4ra insatser av flera samh\u00e4llsakt\u00f6rer och m\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r att gemensamt verka f\u00f6r att vara en f\u00f6reg\u00e5ngsregion i den h\u00e5llbara samh\u00e4llsomst\u00e4llningen. Konkreta samarbeten p\u00e5g\u00e5r inom flera omr\u00e5den som kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning, leva\/bo, infrastruktur och n\u00e4ringsliv. Ett annat exempel \u00e4r EU:s satsning New European Bauhaus d\u00e4r R\u00e5det f\u00f6r h\u00e5llbara st\u00e4der valt ut Lule\u00e5-Boden p\u00e5 temat \u201dTvillingar i norr. Hur kan vi \u00f6verbrygga det upplevda avst\u00e5ndet mellan Boden och Lule\u00e5?\u201d f\u00f6r att t\u00e4nka nytt kring framtidens h\u00e5llbara, inkluderande och vackra livsmilj\u00f6er. <\/p>\n\n\n\n Sedan 2015 p\u00e5g\u00e5r ett samarbete i Lule\u00e5regionen d\u00e4r en regional trafikstrategi tagits fram. Syftet \u00e4r att hitta arbets- och samarbetsformer f\u00f6r att skapa en mer h\u00e5llbar region och utveckla tillg\u00e4ngligheten i regionen med fokus p\u00e5 arbets- och studiependling. Grunden f\u00f6r strategin bygger p\u00e5 Poly-SUMP-metoden vilket motsvarar en h\u00e5llbar mobilitetsplan (SUMP) s\u00e5som den kommande TEN-T-f\u00f6rordningen fastst\u00e4ller att alla urbana noder ska ha p\u00e5 plats 2025. <\/p>\n\n\n\n \u00d6stersund-\u00c5re med sina 110 000 inv\u00e5nare i den regionala arbetsmarknaden utg\u00f6r en b\u00e4rande tillv\u00e4xtmotor i Norrlands inland. \u00d6stersund \u00e4r centralorten som \u00e4r mycket viktig f\u00f6r sitt omland. Staden utg\u00f6r ocks\u00e5 en viktig nod i det anslutande n\u00e4tet mot TEN-T:s stomn\u00e4tskorridor. Viktiga regionala funktioner \u00e4r Mittuniversitetet, det statliga myndighetsklustret samt F\u00f6rsvarsmaktens n\u00e4rvaro. Bes\u00f6ksn\u00e4ringen \u00e4r stark och \u00d6stersund\u00c5re \u00e4r en betydande destination f\u00f6r stora idrottsevenemang s\u00e5som Alpina VM och skidskytte VM. Den starka bes\u00f6ksn\u00e4ringen i regionen inneb\u00e4r ocks\u00e5 ett varierande inv\u00e5narantal d\u00e4r vinters\u00e4songen, men \u00e4ven sommars\u00e4songen, inneb\u00e4r ett stort \u00f6kat antal inv\u00e5nare med inte minst s\u00e4songsarbetare. \u00d6stersund \u00e4r som stad unik med sitt l\u00e4ge vid fj\u00e4llen. Kombinationen av ett m\u00e5ngfacetterat n\u00e4ringsliv och m\u00f6jligheterna till en aktiv fritid g\u00f6r \u00d6stersund till en attraktiv stad f\u00f6r inflyttning. \u00d6stersund \u00e4r aktiv i klimatomst\u00e4llningen och med Interreg-projekt som \u201dGreen Highway\u201d och \u201dGreen Flyway\u201d har staden och regionen tagit rej\u00e4la kliv f\u00f6r utvecklingen av klimatsmarta v\u00e4g- och flygtransporter. \u00d6stersund ing\u00e5r \u00e4ven i programmet Viable Cities, klimatneutrala st\u00e4der, 2030. <\/p>\n\n\n\n \u00d6stersund utg\u00f6r en viktig trafikslags\u00f6vergripande nod i inre Norrland som genomkorsas av gr\u00e4ns\u00f6verskridande v\u00e4g- och j\u00e4rnv\u00e4gsstr\u00e5k i \u00f6st-v\u00e4stlig riktning mot tredje land (Norge) genom Mittbanan och vidare p\u00e5 Mer\u00e5kerbanan samt E14, b\u00e5da mellan Sundsvall och Trondheim, inom det \u00f6vergripande n\u00e4tet. \u00d6stersund \u00e4r \u00e4ven en viktig nod i nord-sydlig riktning genom E45 inom det \u00f6vergripande n\u00e4tet. \u00d6stersund har ocks\u00e5 utm\u00e4rkta kopplingar till Norra stambanan och d\u00e4rmed \u00e4ven str\u00e5ket Br\u00e4cke-G\u00e4vle via Bolln\u00e4s. Den p\u00e5g\u00e5ende upprustningen av Mer\u00e5kerbanan och E14 p\u00e5 norska sidan kommer att inneb\u00e4ra att str\u00e5ken kust till kust Norge-Sverige st\u00e4rks (Trondheim-\u00d6stersund-Sundsvall samt Trondheim\u00d6stersund-Bolln\u00e4s-G\u00e4vle). Det st\u00e4rkta gr\u00e4ns\u00f6verskridande str\u00e5ket kommer i \u00e4nnu h\u00f6gre grad inneb\u00e4ra en betydelsefull koppling mellan Bottenviken och Atlanten i Mittnorden framgent. \u00d6stersund utg\u00f6r idag en viktig nod i str\u00e5ket som kommer att st\u00e4rkas ytterligare med de investeringar som g\u00f6rs i infrastrukturen i b\u00e5de Sverige och Norge. <\/p>\n\n\n\n Hamnar och terminaler som b\u00f6r inkluderas i TEN-T <\/strong><\/p>\n\n\n\n EFNS ifr\u00e5gas\u00e4tter \u00e4ven att man b\u00e4st skulle uppn\u00e5\u030a m\u00e5ls\u00e4ttningen med TEN-T genom att s\u00e5 tydligt fokusera p\u00e5 godsvolymer n\u00e4r det g\u00e4ller hamnar och terminaler utan att ta aspekter som h\u00e5llbarhet, anv\u00e4ndandet av fossilfria br\u00e4nslen och innovativa arbetss\u00e4tt i beaktning. F\u00f6r att uppn\u00e5\u030a b\u00e4sta funktionalitet \u00e4r det l\u00e4mpligt med en terminal och hamn var sj\u00e4tte till sjunde mil. De hamnar som d\u00e5 beh\u00f6ver inkluderas p\u00e5 kartorna \u00e4r hamnar i eller i anslutning till st\u00e4derna Kalix, Pite\u00e5\u030a , Skellefte\u00e5\u030a , \u00d6rnsk\u00f6ldsvik och H\u00e4rn\u00f6sand. De v\u00e4g- och j\u00e4rnv\u00e4gsterminaler som beh\u00f6ver inkluderas p\u00e5\u030a motsvarande s\u00e4tt (ut\u00f6ver Sundsvall, Ume\u00e5 och Lule\u00e5) \u00e4r Kiruna, Skellefte\u00e5\u030a , Storuman, \u00d6rnsk\u00f6ldsvik och \u00c5nge. <\/p>\n\n\n\n Haparanda\/Tornio \u00e4r en kritisk omlastningsterminal f\u00f6r att \u00f6verbrygga sp\u00e5rviddsskillnaden p\u00e5\u030a j\u00e4rnv\u00e4gen och \u00e4r \u00e4ven en viktig gr\u00e4nsnod f\u00f6r samspelet mellan Sverige och Finland s\u00e5 \u00e4ven den beh\u00f6ver inkluderas. <\/p>\n\n\n\n Str\u00e4ckor som beh\u00f6ver inkluderas i TEN-T <\/strong><\/p>\n\n\n\n EFNS efterfr\u00e5gar \u00e4ven en uppdatering av TEN-T-kartorna f\u00f6r str\u00e4ckor som borde inf\u00f6rlivas i det \u00f6vergripande n\u00e4tet f\u00f6r att st\u00e4rka resiliensen i transportsystemet. <\/p>\n\n\n\n \u2022 V\u00e4steraspby-L\u00e5ngsele (\u00d6vre \u00c5dalsbanan), \u00d6rnsk\u00f6ldsvikMellansel (Mellanselsp\u00e5ret), Bastutr\u00e4sk-Skelleftehamn (Skelleftebanan) och Pite\u00e5\u030a – \u00c4lvsbyn (Pitebanan) har alla stor betydelse f\u00f6r att erh\u00e5lla en funktionell dubbelsp\u00e5rsfunktion mellan Stambanan genom \u00f6vre Norrland och Botniabanan respektive den kommande NorrBotniabanan som d\u00e4rmed m\u00f6jligg\u00f6r omledning i h\u00e4ndelse av trafikst\u00f6rningar, vilket \u00e4r viktigt f\u00f6r att st\u00e4rka redundansen i transportsystemet. <\/p>\n\n\n\n \u2022 H\u00e4lln\u00e4s-Storuman \u00e4r en tv\u00e4rbana som har en betydande funktion i j\u00e4rnv\u00e4gssystemet och \u00e4r en mycket viktig l\u00e4nk i det \u00f6st-v\u00e4stliga str\u00e5ket b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller godstransporter och arbetspendling. Str\u00e4ckan trafikeras idag med diesellok d\u00e5 den saknar elektrifiering vilket \u00e4r negativt s\u00e5v\u00e4l n\u00e4r det g\u00e4ller transporter som ur milj\u00f6\u0308 och klimath\u00e4nseende. <\/p>\n\n\n\n \u2022 Mora-G\u00e4llivare (Inlandsbanan). Det arktiska perspektivet har f\u00e5tt ett allt st\u00f6rre genomslag inom EU och det finns, utifr\u00e5n flera olika aspekter, sk\u00e4l att s\u00e4kerst\u00e4lla transportsystemets funktion ytterligare i unionens norra delar. Den parallella v\u00e4gen E45 \u00e4r inkluderad i det \u00f6vergripande n\u00e4tet enligt den nuvarande metodologin, varf\u00f6r \u00e4ven motsvarande j\u00e4rnv\u00e4g b\u00f6r inkluderas f\u00f6r att tillsammans med tv\u00e4rbanor s\u00e4kerst\u00e4lla redundans i transportsystemet i h\u00e4ndelse av trafikst\u00f6rning p\u00e5 stambanan och ge m\u00f6jligheter f\u00f6r mer j\u00e4rnv\u00e4gstrafik totalt sett. <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Ut\u00f6ver detta b\u00f6r \u00e4ven vissa nyckelflygplatser i det \u00f6vergripande n\u00e4tet uppgraderas till stomn\u00e4tet: <\/p>\n\n\n\n \u2022 Lule\u00e5, \u00e4r med ca 1,2 miljon passagerare st\u00f6rsta flygplatsen utanf\u00f6r storstadsregionerna. Lule\u00e5 \u00e4r ocks\u00e5 en viktig milit\u00e4r flygplats och har landets l\u00e4ngsta landningsbana. Med det geografiska l\u00e4get och behov av snabba transportm\u00f6jligheter har Lule\u00e5 Airport en s\u00e4rskild funktion som tillsammans med \u00f6vrig infrastruktur uppr\u00e4tth\u00e5ller tillg\u00e4nglighet till hela regionen. Flygplatsen har en avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r den fortsatta utvecklingen av den h\u00f6gteknologiska basindustrin p\u00e5 den globala marknaden. Flygplatsen planerar ocks\u00e5 f\u00f6r en m\u00f6jlig anslutning av Norrbotniabanan och ett framtida stationsl\u00e4ge. <\/p>\n\n\n\n \u2022 Ume\u00e5 flygplats, med sina cirka 1 miljon passagerare per \u00e5r, tillh\u00f6r den av de st\u00f6rre flygplatserna avseende det svenska inrikesflyget som omfattar cirka 6,5 miljoner resen\u00e4rer per \u00e5r. Ume\u00e5 flygplats har kopplingen till Universitetssjukhuset men \u00e4r ocks\u00e5 en gemensam flygkoordineringscentral (FKC), placeras i Ume\u00e5 och bemannas dygnets alla timmar av erfarna sjuksk\u00f6terskor och kvalificerad operativ personal, med tillg\u00e5ng till beslutsst\u00f6d f\u00f6r komplexa medicinska fr\u00e5gor. <\/p>\n\n\n\n \u2022 \u00c5re \u00d6stersund Airport b\u00f6r lyftas fr\u00e5n \u00f6vergripande till stomn\u00e4tsflygplats. Flygplatsen med sitt strategiska l\u00e4ge i norra Sveriges inland kommer att spela en roll i Sveriges f\u00f6rsvarsuppbyggnad. Flygplatsen som \u00e4r statlig \u00e4r Sveriges sjunde st\u00f6rsta och hanterar b\u00e5de inrikesflyg och utrikes turistcharter. Flygplatsen uppgraderas under 2021 till CATIIIB-flygplats enligt EU:s kategorisering av flygplatser, vilket inneb\u00e4r m\u00f6jligheter att landa oavsett v\u00e4der. Antal passagerare var under 2019, 470 000. <\/p>\n\n\n\n Antaget vid Europaforum Norra Sverige den 25 februari 2022 <\/strong><\/p>\n\n\n\n Glenn Nordlund (S) Ordf\u00f6rande EFNS Region V\u00e4sternorrland <\/p>\n\n\n\n \u00c5sa \u00c5gren Wikstr\u00f6m (M) Vice ordf\u00f6rande EFNS Region V\u00e4sterbotten<\/p>\n\n\n\n Jonny Lundin (C) Region V\u00e4sternorrland <\/p>\n\n\n\n Erik L\u00f6vgren (S) Kommunf\u00f6rbundet V\u00e4sternorrland <\/p>\n\n\n\n Rickard Carstedt (S) Region V\u00e4sterbotten <\/p>\n\n\n\n Ann \u00c5str\u00f6m (S) Region V\u00e4sterbotten <\/p>\n\n\n\n Nils-Olov Lindfors (C) Region Norrbotten <\/p>\n\n\n\n Britta Flinkfeldt (S) Norrbottens Kommuner <\/p>\n\n\n\n Anders Josefsson (M) Norrbottens Kommuner <\/p>\n\n\n\n Elise Ryder Wik\u00e9n (M) Region J\u00e4mtland H\u00e4rjedalen <\/p>\n\n\n\n Robert Uitto (S) Region J\u00e4mtland H\u00e4rjedalen <\/p>\n\n\n\n Jonas Andersson (S) Kommunerna i J\u00e4mtlands l\u00e4n <\/p>\n\n\n\n Daniel Danielsson (C) Kommunerna i J\u00e4mtlands l\u00e4n<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n