Europaforum Norra Sverige (EFNS) \u00e4r ett n\u00e4tverk f\u00f6r politiker p\u00e5 lokal och regional niv\u00e5 fr\u00e5n Norrbotten, V\u00e4sterbotten, J\u00e4mtland H\u00e4rjedalen och V\u00e4sternorrland. EFNS \u00e4r en m\u00f6tesplats och kunskapsarena d\u00e4r EU:s politik analyseras och diskuteras i de avseenden d\u00e4r den ber\u00f6r norra Sverige. EFNS bevakar Europafr\u00e5gor f\u00f6r att p\u00e5verka EU:s lagstiftning, EU:s strategier och handlingsprogram samt EU:s budget. Syftet med EFNS \u00e4r att tillvara ta norra Sveriges intressen b\u00e5de p\u00e5 den europeiska arenan och i f\u00f6rh\u00e5llanden till den nationella niv\u00e5n i fr\u00e5gor med ett tydligt europeiskt perspektiv. <\/p>\n\n\n\n
Med anledning av revideringen av f\u00f6rordningen f\u00f6r det transeuropeiska transportn\u00e4tet (TEN-T) \u00f6nskar EFNS l\u00e4mna f\u00f6ljande synpunkter p\u00e5 EU-kommissionens offentliga samr\u00e5d: <\/p>\n\n\n\n
Utformningen av TEN-T <\/strong><\/p>\n\n\n\n EFNS betonar att den reviderade TEN-T f\u00f6rordningen b\u00f6r forts\u00e4tta att ha ett stort fokus p\u00e5 en \u201dtraditionell\u201d infrastrukturutveckling, samtidigt som TEN-T \u00e4ven b\u00f6r st\u00e4rka transportsystemets sammantagna funktion samt fr\u00e4mja digitalisering och innovation. Dessa tre fokusomr\u00e5den \u00e4r lika viktiga f\u00f6r att uppn\u00e5 m\u00e5let om ett h\u00e5llbart, integrerat och effektivt europeiskt transportsystem. EFNS anser att mindre justeringar av dagens kartor b\u00f6r ske f\u00f6r att inkludera viktiga str\u00e4ckor, urbana noder och transsportnoder. Detta f\u00f6r att ytterligare st\u00e4rka tillg\u00e4ngligheten f\u00f6r alla regioner, s\u00e4rskilt med h\u00e4nsyn till utmaningarna i regioner med l\u00e5nga avst\u00e5nd till st\u00f6rre marknader, samt f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra den gr\u00e4ns\u00f6verskridande r\u00f6rligheten i enlighet med den europeiska strategin f\u00f6r h\u00e5llbar och smart mobilitet.1 S\u00e4rskilt fokus b\u00f6r l\u00e4ggas p\u00e5 att inkludera str\u00e4ckor som omfattar s\u00e5 kallade missing links och \u00e5tg\u00e4rdande av flaskhalsar. N\u00e4r det g\u00e4ller urbana noder b\u00f6r inte kriterierna begr\u00e4nsas till inv\u00e5narantal, d\u00e5 detta missgynnar de norra delarna av Europa. Kriterierna f\u00f6r urbana noder b\u00f6r tydligare ta h\u00e4nsyn till nodernas roll som upptagningsomr\u00e5de f\u00f6r det transeuropeiska transportn\u00e4tet i ett bredare geografiskt omr\u00e5de runt noden, b\u00e5de vad g\u00e4ller passagerar- och godstrafik. Kriterierna b\u00f6r \u00e4ven ta h\u00e4nsyn till den urbana nodens infrastrukturella funktion i ett systemperspektiv. EFNS anser att kartorna b\u00f6r justeras enligt f\u00f6ljande: <\/p>\n\n\n\n Urbana noder som b\u00f6r inf\u00f6rlivas i TEN-T <\/strong><\/p>\n\n\n\n \u2022 Lule\u00e5 har idag 78 000 inv\u00e5nare och tillsammans med n\u00e4rliggande kommuner 173 000 inv\u00e5nare som utg\u00f6r en viktig arbetsmarknadsregion och centra f\u00f6r framtidens st\u00e5lframst\u00e4llning. Lule\u00e5 utg\u00f6r en knutpunkt d\u00e4r viktig TEN-T-infrastruktur m\u00f6ts d\u00e5 Malmbanan, Stambanan genom \u00f6vre Norrland och Haparandabanan ansluter till Lule\u00e5 som en del av ScanMed korridoren samt d\u00e4r North Sea Baltic korridoren startar. I Lule\u00e5 tar ScanMed-korridoren tv\u00e5 olika str\u00e4ckningar, mot Narvik i Norge och mot Oulo i Finland. Lule\u00e5 1 Strategi f\u00f6r h\u00e5llbar och smart mobilitet, vision 80. Alla n\u00f6dv\u00e4ndiga \u00e5tg\u00e4rder m\u00e5ste vidtas f\u00f6r att fullborda TEN-T i tid. hamn \u00e4r en utpekad stomn\u00e4tshamn och har en nyckelfunktion i r\u00e5varufl\u00f6det. Stomn\u00e4tsv\u00e4garna E4 och E10 f\u00f6rbinder Lule\u00e5 och kusten med Malmf\u00e4lten samt Norge och Finland. Lule\u00e5 Airport \u00e4r en utpekade flygplats i det \u00f6vergripande n\u00e4tet och har en viktig funktion f\u00f6r tillg\u00e4nglighet till regionen f\u00f6r den h\u00f6gteknologiska basindustrin. <\/p>\n\n\n\n \u2022 Ume\u00e5,\u202fhar idag drygt 130\u202f000 inv\u00e5nare\u202foch tillsammans med omgivande kommuner s\u00e5 uppg\u00e5r inv\u00e5narantalet till 215 000. Ume\u00e5 \u00e4r en viktig tillv\u00e4xtmotor f\u00f6r hela regionen och har flera viktiga regionala funktioner. H\u00e4r finns exempelvis Norrlands universitetssjukhus och tre universitet\/h\u00f6gskolor. Ume\u00e5 hamn st\u00e5r inf\u00f6r en kraftig utbyggnad med ambition att bli ett viktigt logistikcenter, Nordic Logistic Center-Ume\u00e5, inte minst n\u00e4r det g\u00e4ller containerhanteringen. Under de senaste \u00e5ren har ocks\u00e5 en elektrifiering till yttre hamnomr\u00e5det skett och f\u00f6r n\u00e4rvarande utvecklas omr\u00e5det b\u00e5de med lastsp\u00e5r och \u00e5tg\u00e4rder som m\u00f6ter den nya, milj\u00f6v\u00e4nliga och effektiva ROPAX-f\u00e4rjan som tas i drift under juni m\u00e5nad. Den nya f\u00e4rjan st\u00e4rker ytterligare kopplingen Ume\u00e5-Vasa i det \u00f6st-v\u00e4stliga samspelet och skapar en \u201dgenv\u00e4g\u201d mellan de f\u00f6rl\u00e4ngda europeiska stomn\u00e4tskorridorerna SkandinavienMedelhavet och Nordsj\u00f6n-\u00d6stersj\u00f6n. I samband med f\u00f6rverkligandet av Botniabanan \u00e5r 2010 togs ocks\u00e5 en ny kombiterminal i bruk i Ume\u00e5. Ume\u00e5s nodfunktion f\u00f6rst\u00e4rks ocks\u00e5 av att den genomkorsas av stomn\u00e4tsv\u00e4gen E4\u202fi nord-sydlig riktning och den \u00f6vergripande E12:an i \u00f6stv\u00e4stlig riktning och har ocks\u00e5 utm\u00e4rkta kopplingar till s\u00e5v\u00e4l Botniabanan som Stambanan genom \u00d6vre Norrlands och med detta \u00e4ven str\u00e5ket Holmsund-Ume\u00e5-H\u00e4lln\u00e4s-LyckseleStoruman, som g\u00f6ra att det finns utm\u00e4rkta m\u00f6jligheter att utveckla intermodala transporter v\u00e4g\/j\u00e4rnv\u00e4g mellan l\u00e4nets inland och kustomr\u00e5det, inklusive kopplingarna till Norge. <\/p>\n\n\n\n \u2022 \u00d6stersund, med sina n\u00e4stan 65 000 inv\u00e5nare och sina 110 000 inv\u00e5nare i den regionala arbetsmarknaden utg\u00f6r en b\u00e4rande tillv\u00e4xtmotor i Norrlands inland. Viktiga regionala funktioner \u00e4r Mittuniversitetet, det statliga myndighetsklustret samt F\u00f6rsvarsmaktens n\u00e4rvaro. \u00d6stersund utg\u00f6r en viktig trafikslags\u00f6vergripande nod i inre Norrland som genomkorsas av gr\u00e4ns\u00f6verskridande v\u00e4g- och j\u00e4rnv\u00e4gsstr\u00e5k i \u00f6st-v\u00e4stlig riktning genom Mittbanan och vidare p\u00e5 Mer\u00e5kerbanan samt E14, b\u00e5da mellan Sundsvall och Trondheim, inom det \u00f6vergripande n\u00e4tet. \u00d6stersund \u00e4r \u00e4ven en viktig nod i nord-sydlig riktning genom E45 inom det \u00f6vergripande n\u00e4tet. \u00d6stersund har ocks\u00e5 utm\u00e4rkta kopplingar till Norra stambanan och d\u00e4rmed \u00e4ven str\u00e5ket Br\u00e4cke-G\u00e4vle via Bolln\u00e4s. Den p\u00e5g\u00e5ende upprustningen av Mer\u00e5kerbanan p\u00e5 norska sidan kommer att inneb\u00e4ra att str\u00e5ken kust till kust NorgeSverige st\u00e4rks (Trondheim-\u00d6stersund-Sundsvall samt Trondheim-\u00d6stersund-Bolln\u00e4s-G\u00e4vle). Det genomg\u00e5ende Inlandsstr\u00e5ket med E45 och Inlandsbanan utg\u00f6r ett viktigt str\u00e5k i Sveriges inland f\u00f6r inte minst godstransporter. \u00c5re \u00d6stersunds flygplats \u00e4r utpekad i det \u00f6vergripande n\u00e4tet och \u00e4r en viktig nod f\u00f6r inrikes flygtrafik men \u00e4ven f\u00f6r internationell charter. Bes\u00f6ksn\u00e4ringen \u00e4r stor i regionen och flygplatsen har en stor betydelse i sammanhanget. Landningsbanan har utrustats med CATIIIB-system f\u00f6r landning i sv\u00e5ra v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden. Flygplatsen \u00e4r ocks\u00e5 en beredskapsflygplats. <\/p>\n\n\n\n \u2022 Sundsvall, med sina cirka 100 000 inv\u00e5nare, och 170 000 i den regionala arbetsmarknaden utg\u00f6r en stark tillv\u00e4xtmotor, s\u00e5v\u00e4l som en viktig nationell och internationell transportnod f\u00f6r samtliga fyra transportslag. H\u00e4r m\u00f6ts j\u00e4rnv\u00e4garna Ostkustbanan\/\u00c5dalsbanan (stomn\u00e4t) och Mittbanan (\u00f6vergripande), liksom stomn\u00e4tsv\u00e4gen E4 och E14 inom det \u00f6vergripande n\u00e4tet. Sundsvall-Timr\u00e5 Airport (\u00f6vergripande) utg\u00f6r en av tio svenska permanenta beredskapsflygplatser. I Sundsvalls hamn (\u00f6vergripande) byggs f\u00f6r n\u00e4rvarande en ny kombiterminal och containerhamn f\u00f6r intermodala godstransporter. <\/p>\n\n\n\n Str\u00e4ckor som borde inf\u00f6rlivas i det \u00f6vergripande n\u00e4tet <\/strong><\/p>\n\n\n\n \u2022 V\u00e4steraspby-L\u00e5ngsele (\u00d6vre \u00c5dalsbanan), \u00d6rnsk\u00f6ldsvik-Mellansel (Mellanselsp\u00e5ret), Bastutr\u00e4sk-Skelleftehamn (Skelleftebanan) och Pite\u00e5-\u00c4lvsbyn (Pitebanan) har alla stor betydelse f\u00f6r att erh\u00e5lla en funktionell dubbelsp\u00e5rsfunktion mellan Stambanan genom \u00f6vre Norrland och Botniabanan respektive den kommande Norrbotniabanan som d\u00e4rmed m\u00f6jligg\u00f6r omledning i h\u00e4ndelse av trafikst\u00f6rningar, vilket \u00e4r viktigt f\u00f6r att st\u00e4rka redundansen i transportsystemet. <\/p>\n\n\n\n \u2022 H\u00e4lln\u00e4s-Storuman \u00e4r en tv\u00e4rbana som har en betydande funktion j\u00e4rnv\u00e4gssystemet och \u00e4r en mycket viktig l\u00e4nk i det \u00f6st-v\u00e4stliga str\u00e5ket b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller godstransporter och arbetspendling. Str\u00e4ckan trafikeras idag med diesellok d\u00e5 den saknar elektrifiering vilket \u00e4r negativt s\u00e5v\u00e4l n\u00e4r det g\u00e4ller transporter som ur milj\u00f6 och klimath\u00e4nseende. En elektrifiering av Tv\u00e4rbanan \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att uppn\u00e5 full effekt av Norrbotniabanan och f\u00f6r att f\u00e5 ett v\u00e4lfungerande sammanl\u00e4nkat j\u00e4rnv\u00e4gssystem. <\/p>\n\n\n\n \u2022 Mora-G\u00e4llivare (Inlandsbanan) Det arktiska perspektivet har f\u00e5tt ett allt st\u00f6rre genomslag inom EU, utifr\u00e5n flera olika aspekter, finns sk\u00e4l att s\u00e4kerst\u00e4lla transportsystemets funktion ytterligare i unionens norra delar. Den parallella v\u00e4gen E45 \u00e4r idag inkluderad i det \u00f6vergripande n\u00e4tet enligt den nuvarande metodologin, varf\u00f6r \u00e4ven motsvarande j\u00e4rnv\u00e4g b\u00f6r inkluderas f\u00f6r att tillsammans med tv\u00e4rbanor s\u00e4kerst\u00e4lla redundans i transportsystemet i h\u00e4ndelse av trafikst\u00f6rning p\u00e5 stambanan och ge m\u00f6jligheter f\u00f6r mer j\u00e4rnv\u00e4gstrafik totalt sett. <\/p>\n\n\n\n Transportnoder som b\u00f6r inf\u00f6rlivas i TEN-T <\/strong><\/p>\n\n\n\n F\u00f6r ett effektivt sampel mellan olika transportslag beh\u00f6ver det \u00f6vergripande n\u00e4tet, utifr\u00e5n den reella transportfunktionaliteten, kompletteras med transportnoder (terminaler och hamnar) som idag inte \u00e4r utpekade i TEN-T. Investeringar i dessa hamnar och terminaler skulle p\u00e5skynda \u00f6verflyttningen av gods till milj\u00f6v\u00e4nliga transportslag, vilket ligger i linje med de ambiti\u00f6sa klimatm\u00e5len inom ramen f\u00f6r den gr\u00f6na given. EFNS ifr\u00e5gas\u00e4tter om man b\u00e4st uppn\u00e5r m\u00e5ls\u00e4ttningen med det transeuropeiska transportn\u00e4tet genom att s\u00e5 tydligt fokusera p\u00e5 godsvolymer, men utan att ta aspekter som h\u00e5llbarhet, anv\u00e4ndandet av fossila br\u00e4nslen och innovativa arbetss\u00e4tt i beaktning. F\u00f6r att uppn\u00e5 b\u00e4sta funktionalitet \u00e4r det l\u00e4mpligt med en terminal och hamn var sex till sju mil. De hamnar som d\u00e5 beh\u00f6ver inkluderas i arbetet \u00e4r hamnar i eller i anslutning till st\u00e4derna Kalix, Pite\u00e5, Skellefte\u00e5, \u00d6rnsk\u00f6ldsvik och H\u00e4rn\u00f6sand, Och de v\u00e4g- och j\u00e4rnv\u00e4gterminaler som beh\u00f6ver inkluderas p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt \u00e4r Kiruna, Lule\u00e5, Skellefte\u00e5, Storuman, Ume\u00e5, \u00d6rnsk\u00f6ldsvik, \u00d6stersund, \u00c5nge och Sundsvall. \u00c4ven Haparanda\/Tornio \u00e4r en kritisk omlastningsterminal f\u00f6r att \u00f6verbrygga sp\u00e5rviddsskillnaden p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gen och en viktig gr\u00e4nsnod f\u00f6r samspelet mellan Sverige och Finland som beh\u00f6ver inkluderas. <\/p>\n\n\n\n Ut\u00f6ver detta b\u00f6r \u00e4ven vissa nyckelflygplatser i det \u00f6vergripande n\u00e4tet uppgraderas till stomn\u00e4tet: <\/p>\n\n\n\n \u2022 Lule\u00e5, \u00e4r med ca 1,2 miljon passagerare st\u00f6rsta flygplatsen utanf\u00f6r storstadsregionerna. Lule\u00e5 \u00e4r ocks\u00e5 en viktig milit\u00e4r flygplats och har landets l\u00e4ngsta landningsbana. Med det geografiska l\u00e4get och behov av snabba transportm\u00f6jligheter har Lule\u00e5 Airport en s\u00e4rskild funktion som tillsammans med \u00f6vrig infrastruktur uppr\u00e4tth\u00e5ller tillg\u00e4nglighet till hela regionen. Flygplatsen har en avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r den fortsatta utvecklingen av den h\u00f6gteknologiska basindustrin p\u00e5 den globala marknaden. Flygplatsen planerar ocks\u00e5 f\u00f6r en m\u00f6jlig anslutning av Norrbotniabanan och ett framtida stationsl\u00e4ge. <\/p>\n\n\n\n \u2022 Ume\u00e5 flygplats, med sina cirka 1 miljon passagerare per \u00e5r, tillh\u00f6r den av de st\u00f6rre flygplatserna avseende det svenska inrikesflyget som omfattar cirka 6,5 miljoner resen\u00e4rer per \u00e5r. Ume\u00e5 flygplats har kopplingen till Universitetssjukhuset men \u00e4r ocks\u00e5 en gemensam flygkoordineringscentral (FKC), placeras i Ume\u00e5 och bemannas dygnets alla timmar av erfarna sjuksk\u00f6terskor och kvalificerad operativ personal, med tillg\u00e5ng till beslutsst\u00f6d f\u00f6r komplexa medicinska fr\u00e5gor. <\/p>\n\n\n\n \u2022 \u00c5re \u00d6stersund Airport b\u00f6r lyftas fr\u00e5n \u00f6vergripande till stomn\u00e4tsflygplats. Flygplatsen med sitt strategiska l\u00e4ge i norra Sveriges inland kommer att spela en roll i Sveriges f\u00f6rsvarsuppbyggnad. Flygplatsen som \u00e4r statlig \u00e4r Sveriges sjunde st\u00f6rsta och hanterar b\u00e5de inrikesflyg och utrikes turistcharter. Flygplatsen uppgraderas under 2021 till CATIIIB-flygplats enligt EU:s kategorisering av flygplatser, vilket inneb\u00e4r m\u00f6jligheter att landa oavsett v\u00e4der. Antal passagerare var under 2019, 470 000. <\/p>\n\n\n\n Genomf\u00f6rande av TEN-T <\/strong><\/p>\n\n\n\n Den europeiska transportpolitiken g\u00f6r framf\u00f6rallt nytta n\u00e4r den riktas in p\u00e5 gr\u00e4ns\u00f6verskridande infrastrukturen, avl\u00e4gsnande av hinder och flaskhalsar, fr\u00e4mjande av innovativa transportl\u00f6sningar och multimodala transportkedjor samt genom att bidra till utfasning av fossila br\u00e4nslen EFNS upplever att det saknas ett tydligt EU-perspektiv i planeringen och genomf\u00f6randet av den nationella infrastrukturplaneringen i Sverige och att samordningen med de europeiska transportpolitiska m\u00e5len \u00e4r svag. S\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4ller den gr\u00e4ns\u00f6verskridande dimensionen. Projekt som \u00e4r samh\u00e4llsekonomiskt l\u00f6nsamma och som bidrar till b\u00e4ttre transportfl\u00f6den i ett europeiskt perspektiv har inte prioriterats p\u00e5 samma s\u00e4tt som nationellt initierade projekt vilket riskerar att medf\u00f6ra att Sverige inte n\u00e5r EU-m\u00e5len i tid. Detta \u00e4ventyrar genomf\u00f6randet av TEN-T:s stomn\u00e4t inom utsatt tidsram vilket \u00e4r en slutsats som \u00e4ven dras i Riksrevisionens granskningsrapport \u201dV\u00e4g- och j\u00e4rnv\u00e4gsinvesteringar i Sverige \u2013 saknas ett EU-perspektiv?\u201d (RIR 2017:27). Tv\u00e5 viktiga EU-m\u00e5l inf\u00f6r 2030 kommer, som det ser ut i dagsl\u00e4get, inte att uppfyllas i Sverige; linjehastighet om 100 km\/h samt kravet om att kunna k\u00f6ra 740 meter l\u00e5nga godst\u00e5g p\u00e5 stomn\u00e4tet. Det \u00e4r endast n\u00e5gra f\u00e5 banor p\u00e5 stomn\u00e4tet som idag uppfyller detta m\u00e5l. Enligt regelverket r\u00e4cker det med att p\u00e5visa att det \u00e4r teoretiskt m\u00f6jligt. EFNS efterfr\u00e5gar d\u00e4rf\u00f6r tydligare krav, \u00e5terrapportering och uppf\u00f6ljning av f\u00f6rordningen, f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att regelverket efterf\u00f6ljs i praktiken. EFNS noterar att medlemsstaterna ska utveckla stomn\u00e4tet till 2030 s\u00e5 att det \u00f6verensst\u00e4mmer med best\u00e4mmelserna i f\u00f6rordningen, men att undantag kan medges om \u00e5tg\u00e4rder inte kan motiveras. EFNS vill h\u00e4r understryka att s\u00e4rskild h\u00e4nsyn ska tas till \u201dregioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, s\u00e5 som de nordligaste regionerna med mycket l\u00e5g befolkningst\u00e4thet\u201d, enligt Sveriges anslutningsf\u00f6rdrag och artikel 174 i Lissabonf\u00f6rdraget och mots\u00e4tter sig d\u00e4rmed att undantag ska ges med den motiveringen, d\u00e5 detta kan sl\u00e5 h\u00e5rt mot omr\u00e5den med en kraftig tillv\u00e4xt. <\/p>\n\n\n\n EFNS anser: <\/strong><\/p>\n\n\n\n \u2022 Att det \u00e4r viktigt att stomn\u00e4tskorridorerna synkroniseras med EU:s godskorridorer f\u00f6r att uppn\u00e5 b\u00e4sta m\u00f6jliga koordinering av godstransporter p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4g. <\/p>\n\n\n\n \u2022 Att kriterierna f\u00f6r samh\u00e4llsekonomiska bed\u00f6mningar b\u00f6r anpassas f\u00f6r att omfatta hela str\u00e4ckor, inklusive gr\u00e4ns\u00f6verskridande f\u00f6rbindelser till tredjeland, f\u00f6r att b\u00e4ttre \u00e5terspegla det reella transportfl\u00f6det inom EU s\u00e5v\u00e4l som mellan EU och tredjeland. <\/p>\n\n\n\n \u2022 Att det b\u00f6r ske en tydligare uppf\u00f6ljning och rapportering av medlemsstaternas \u00e5taganden inom TEN-T f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla och p\u00e5skynda f\u00e4rdigst\u00e4llandet av stomn\u00e4tet och det \u00f6vergripande n\u00e4tet i tid enligt beslutade tidplaner 2030 och 2050. <\/p>\n\n\n\n \u2022 Att de europeiska samordnarna b\u00f6r f\u00e5 en starkare roll och att deras mandat utvidgas till att omfatta omr\u00e5den som alternativa br\u00e4nslen och digitalisering i syfte n\u00e5 en tidsenlig m\u00e5luppfyllelse. Vidare b\u00f6r samordnare \u00e4ven f\u00e5 en tydligare roll i processen kring CEFans\u00f6kningar och de slutgiltiga prioriteringarna av CEF-medel. <\/p>\n\n\n\n \u2022 Att det \u00e4r viktigt att det finns en f\u00f6rdjupad och gemensam dialog mellan den europeiska, nationella och regionala niv\u00e5n, i syfte att tillgodose infrastrukturutvecklingens m\u00f6jligheter och behov p\u00e5 olika niv\u00e5er. <\/p>\n\n\n\n \u2022 Att kraven fr\u00e5n stomn\u00e4tet b\u00f6r ut\u00f6kas till att \u00e4ven omfatta det \u00f6vergripande n\u00e4tet f\u00f6r att \u00f6ka prestanda, h\u00e5llbarhet och anv\u00e4ndarf\u00f6rdelar f\u00f6r alla transports\u00e4tt. <\/p>\n\n\n\n \u2022 Att revideringen av TEN-T ocks\u00e5 b\u00f6r syfta till att utveckla ett h\u00f6gpresterande j\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4t inom EU s\u00e5v\u00e4l som mellan EU och tredjeland genom att inf\u00f6ra ytterligare krav p\u00e5 infrastrukturen, s\u00e5som generell standard p\u00e5 250 km\/h f\u00f6r persont\u00e5g. Detta f\u00f6r att \u00f6ka t\u00e5gets konkurrenskraft relativt b\u00e5de flyg och personbil, vilket \u00e4r s\u00e4rskilt viktigt i regioner med l\u00e5nga avst\u00e5nd. <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Prioritera m\u00e5len f\u00f6r klimatneutralitet <\/strong><\/p>\n\n\n\n EFNS v\u00e4lkomnar EU:s nya tillv\u00e4xtstrategi – den europeiska gr\u00f6na given – som syftar till att s\u00e4kerst\u00e4lla att klimataspekter genomsyrar all EU-politik i framtiden mot ett klimatneutralt Europa 2050. Den europeiska transportsektorn st\u00e5r inf\u00f6r stora utmaningar f\u00f6r att m\u00e5let att minska koldioxidutsl\u00e4ppen med 90 procent till \u00e5r 2050 ska uppn\u00e5s. Avancerade biodrivmedel spelar en viktig roll f\u00f6r hur vi kan l\u00f6sa dem. Ett fullt utvecklat europeiskt transportn\u00e4tverk som m\u00f6jligg\u00f6r tillg\u00e5ng till f\u00f6rnybara energik\u00e4llor, naturresurser och h\u00e5llbara produkter \u00e4r ocks\u00e5 avg\u00f6rande f\u00f6r att EU:s inre marknad ska fungera och anpassas till en cirkul\u00e4r ekonomi. Ett h\u00e5llbart, integrerat och effektivt europeiskt transportsystem \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r avg\u00f6rande f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra den gr\u00f6na och digitala \u00f6verg\u00e5ngen. <\/p>\n\n\n\n Avancerade biobr\u00e4nslen \u00e4r h\u00e5llbara, s\u00e5som definieras i artikel 29 i direktivet om fr\u00e4mjande av anv\u00e4ndningen av energi fr\u00e5n f\u00f6rnybara energik\u00e4llor, och b\u00f6r ing\u00e5 som ett br\u00e4nsle med l\u00e5ga utsl\u00e4pp. All relevant EU-lagstiftning, inklusive taxonomin, b\u00f6r ta h\u00e4nsyn till br\u00e4nslets totala milj\u00f6p\u00e5verkan. Detta \u00e4r baserat p\u00e5 en livscykelbed\u00f6mning som t\u00e4cker alla delar, s\u00e5som utvinning av r\u00e5varor, produktion och transport, och inte bara de utsl\u00e4pp som genereras n\u00e4r br\u00e4nslet anv\u00e4nds. <\/p>\n\n\n\n EFNS anser: <\/p>\n\n\n\n \u2022 Att det b\u00f6r inf\u00f6ras bindande konkreta delm\u00e5l med \u00e5rliga uppf\u00f6ljningar f\u00f6r att kunna n\u00e5 m\u00e5let om en minskning med 90 procent av utsl\u00e4ppen fr\u00e5n transportsektorn fram till \u00e5r 2050. <\/p>\n\n\n\n \u2022 Avancerade biobr\u00e4nslen \u00e4r h\u00e5llbara och b\u00f6r betraktas som ett br\u00e4nsle med l\u00e5ga utsl\u00e4pp. All relevant EU-lagstiftning, inklusive taxonomin, b\u00f6r ta h\u00e4nsyn till br\u00e4nslets totala milj\u00f6p\u00e5verkan. <\/p>\n\n\n\n \u2022 Att bindande krav kr\u00e4vs f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla tillg\u00e5ngen av infrastruktur f\u00f6r alternativa br\u00e4nslen f\u00f6r b\u00e5de stomn\u00e4tet och \u00f6vergripande n\u00e4t och f\u00f6r alla transports\u00e4tt inom hela EU, s\u00e4rskilt med h\u00e4nsyn till de utmaningar som finns i glesbefolkade regioner med l\u00e5nga avst\u00e5nd till de st\u00f6rre marknaderna. <\/p>\n\n\n\n \u2022 Att det \u00e4r viktigt att synergierna mellan TEN-T och TEN-E st\u00e4rks. Elektrifiering av transportsektorn – med fokus p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4g, sj\u00f6- och luftfart samt f\u00f6rsta och sista milen f\u00f6r tung godstransport och anv\u00e4ndningen av klimatneutrala br\u00e4nslen – s\u00e5som gr\u00f6n v\u00e4tgas och avancerade biobr\u00e4nslen, \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att uppn\u00e5 en gr\u00f6n \u00f6verg\u00e5ng. <\/p>\n\n\n\n \u2022 Att kriterierna f\u00f6r samh\u00e4llsekonomiska bed\u00f6mningar i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning b\u00f6r ta h\u00e4nsyn till de klimatrelaterade aspekterna. <\/p>\n\n\n\n \u2022 Att TEN-T tydligt b\u00f6r prioritera effektiva och h\u00e5llbara multimodala godstransportl\u00f6sningar och en mer omfattande \u00f6verg\u00e5ng till h\u00e5llbara godstransporter, s\u00e5som j\u00e4rnv\u00e4g och sj\u00f6fart. Detta inneb\u00e4r ocks\u00e5 en f\u00f6rb\u00e4ttrad j\u00e4rnv\u00e4gsinfrastruktur f\u00f6r godst\u00e5g. <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n F\u00f6rb\u00e4ttrad digital dimension av TEN-T <\/strong><\/p>\n\n\n\n EFNS understryker att digitalisering \u00e4r en viktig faktor f\u00f6r att uppn\u00e5 h\u00e5llbarhetsm\u00e5len f\u00f6r den gr\u00f6na given, d\u00e5 digitalisering \u00e4r av avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r att bana v\u00e4g f\u00f6r nya transport- och mobilitetsl\u00f6sningar som tar h\u00e4nsyn till f\u00f6r\u00e4ndrade anv\u00e4ndarbehov och -beteenden. TEN-T b\u00f6r fungera som en m\u00f6jligg\u00f6rare f\u00f6r innovativa, h\u00e5llbara, inkluderande och effektiva transport- och mobilitetsl\u00f6sningar och de utpekade projekten ska kunna anv\u00e4ndas som testb\u00e4ddar f\u00f6r ny teknisk utveckling. F\u00f6r att utveckla ett smart och digitaliserat transportn\u00e4t m\u00e5ste 5G-korridorerna justeras i enlighet med str\u00e4ckningarna f\u00f6r stomn\u00e4tskorridorerna. <\/p>\n\n\n\n TEN-T b\u00f6r fr\u00e4mja digitaliseringen av det transeuropeiska transportn\u00e4tet inom och mellan alla transports\u00e4tt, s\u00e5som European Rail Traffic Management System (ERTMS) f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla beredskap f\u00f6r framtida utveckling. Det \u00e4r samtidigt viktigt att inte kommunerna och regionerna f\u00e5r b\u00e4ra de \u00f6kade kostnader som kan uppst\u00e5 n\u00e4r digitaliseringsl\u00f6sningar ska inf\u00f6ras. EU:s medlemsl\u00e4nder har exempelvis valt olika tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt f\u00f6r att inf\u00f6ra ERTMS vilket drabbar brukare p\u00e5 olika s\u00e4tt. I Sverige f\u00e5r brukare b\u00e4ra fordonskostnader initialt utifr\u00e5n var infrastrukturf\u00f6rvaltare lagt testbanor medan Nederl\u00e4nderna har valt en mer innovativ l\u00f6sning som inneb\u00e4r att brukares kostnader faller ut f\u00f6rst n\u00e4r hela systemet \u00e4r mer utbyggt. Det \u00e4r l\u00e4mpligt att EU ser \u00f6ver m\u00f6jligheter till harmonisering s\u00e5 att teknikutveckling inte snedvrider konkurrens och h\u00e4mmar omst\u00e4llningen till ett mer h\u00e5llbart transportsystem d\u00e4r \u00f6verflyttningen till j\u00e4rnv\u00e4g \u00e4r en viktig del. <\/p>\n\n\n\n EFNS anser: \u2022 Att TEN-T b\u00f6r fungera som en m\u00f6jligg\u00f6rare f\u00f6r innovativa, h\u00e5llbara, inkluderande och effektiva transport- och mobilitetsl\u00f6sningar och de utpekade projekten ska kunna anv\u00e4ndas som testb\u00e4ddar f\u00f6r ny teknisk utveckling. <\/p>\n\n\n\n \u2022 Att 5G-korridorerna b\u00f6r justeras i enlighet med str\u00e4ckningarna f\u00f6r stomn\u00e4tskorridorerna f\u00f6r att utveckla ett smart och digitaliserat transportn\u00e4t. <\/p>\n\n\n\n \u2022 Att EU-kommissionen b\u00f6r se \u00f6ver m\u00f6jligheter till harmonisering – med betoning p\u00e5 fr\u00e5gan om ERTMS – s\u00e5 att teknikutveckling inte snedvrider konkurrens och h\u00e4mmar omst\u00e4llningen till ett mer h\u00e5llbart transportsystem d\u00e4r \u00f6verflyttningen till j\u00e4rnv\u00e4g \u00e4r en viktig del. <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n F\u00f6rb\u00e4ttrad motst\u00e5ndskraft inom det transeuropeiska transportn\u00e4tet <\/strong><\/p>\n\n\n\n Behovet av investeringar i det transeuropeiska transportn\u00e4tet \u00e4r h\u00f6gt medan de nationella infrastruktursatsningarna \u00e4r begr\u00e4nsade, med ytterligare en utmaning till f\u00f6ljd av de ekonomiska konsekvenserna av covid19-krisen. Samtidigt \u00e4r transporter grundl\u00e4ggande f\u00f6r att EU:s inre marknad ska fungera, vilket tydligt har visats under den nuvarande folkh\u00e4lsokrisen, d\u00e4r st\u00e4ngda gr\u00e4nser har skapat kraftigt f\u00f6rsenade leveranstider. Med den avbrutna flygtrafiken p\u00e5verkas tillg\u00e4ngligheten till norra och mellersta Sverige s\u00e4rskilt h\u00e5rt. L\u00e5nga avst\u00e5nd tillsammans med avsaknad av redundans och ett j\u00e4rnv\u00e4gs- och v\u00e4gn\u00e4t som inte \u00e4r lika utvecklade och v\u00e4l underh\u00e5llna som i s\u00f6dra Sverige eller i stora delar av Europa \u00e4r tillf\u00f6rlitligheten till systemet l\u00e5g. Stora investeringar f\u00f6r framtidens fossilfria st\u00e5lframst\u00e4llning sker nu i norra Sverige och infrastrukturen beh\u00f6ver m\u00f6ta nya transportfl\u00f6den f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra den snabba omst\u00e4llningen. EFNS anser att medel ur EU:s \u00e5terh\u00e4mtningsfacilitet (RRF) borde kanaliseras mot att b\u00e5de f\u00f6rb\u00e4ttra kvalit\u00e9n p\u00e5 existerande infrastruktur men \u00e4ven att anv\u00e4ndas f\u00f6r att finansiera infrastrukturprojekt med stark klimatnytta och stort europeiskt merv\u00e4rde. <\/p>\n\n\n\n EFNS anser: <\/p>\n\n\n\n \u2022 Att en fungerande flygtrafik \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r tillg\u00e4ngligheten, kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen och konkurrenskraften i hela Europa, inte minst i omr\u00e5den med l\u00e5nga avst\u00e5nd. <\/p>\n\n\n\n \u2022 Att EU:s \u00e5terh\u00e4mtningsfacilitet (RRF) borde kanaliseras mot b\u00e5de f\u00f6rb\u00e4ttrad och utvecklad infrastruktur. <\/p>\n\n\n\n Antaget av Europaforum Norra Sverige den 4 maj 2021 <\/strong><\/p>\n\n\n\n Glenn Nordlund (S) Ordf\u00f6rande EFNS Region V\u00e4sternorrland <\/p>\n\n\n\n \u00c5sa \u00c5gren Wikstr\u00f6m (M) Region V\u00e4sterbotten Vice ordf\u00f6rande EFNS<\/p>\n\n\n\n Jonny Lundin (C) Region V\u00e4sternorrland <\/p>\n\n\n\n Erik L\u00f6vgren (S) Kommunf\u00f6rbundet V\u00e4sternorrland <\/p>\n\n\n\n Rickard Carstedt (S) Region V\u00e4sterbotten <\/p>\n\n\n\n Ann \u00c5str\u00f6m (S) Region V\u00e4sterbotten <\/p>\n\n\n\n Nils-Olov Lindfors (C) Region Norrbotten <\/p>\n\n\n\n Britta Flinkfeldt (S) Norrbottens Kommuner <\/p>\n\n\n\n Anders Josefsson (M) Norrbottens Kommuner <\/p>\n\n\n\n Elise Ryder Wik\u00e9n (M) Region J\u00e4mtland H\u00e4rjedalen <\/p>\n\n\n\n Robert Uitto (S) Region J\u00e4mtland H\u00e4rjedalen <\/p>\n\n\n\n Jonas Andersson (S) Kommunerna i J\u00e4mtlands l\u00e4n <\/p>\n\n\n\n Daniel Danielsson (C) Kommunerna i J\u00e4mtlands l\u00e4n<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n