{"id":39772,"date":"2021-02-05T14:40:00","date_gmt":"2021-02-05T13:40:00","guid":{"rendered":"http:\/\/utv.europaforum.nu\/?p=39772"},"modified":"2023-06-07T07:39:29","modified_gmt":"2023-06-07T06:39:29","slug":"europaforum-norra-sveriges-synpunkter-pa-konsultation-infor-omarbetning-av-forordningen-om-markanvandning-forandrad-markanvandning-och-skogsbruk-lulucf","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/europaforum.nu\/?p=39772","title":{"rendered":"Europaforum Norra Sveriges synpunkter p\u00e5 konsultation inf\u00f6r omarbetning av f\u00f6rordningen om markanv\u00e4ndning, f\u00f6r\u00e4ndrad markanv\u00e4ndning och skogsbruk (LULUCF)"},"content":{"rendered":"\n<p>Europaforum Norra Sverige (EFNS) \u00e4r ett n\u00e4tverk f\u00f6r politiker p\u00e5 lokal och regional niv\u00e5 fr\u00e5n Norrbotten, V\u00e4sterbotten, J\u00e4mtland H\u00e4rjedalen och V\u00e4sternorrland. EFNS \u00e4r en m\u00f6tesplats och kunskapsarena d\u00e4r EU:s politik analyseras och diskuteras i de avseenden d\u00e4r den ber\u00f6r norra Sverige. EFNS bevakar Europafr\u00e5gor f\u00f6r att p\u00e5verka EU:s lagstiftning, EU:s strategier och handlingsprogram samt EU:s budget. Syftet med EFNS \u00e4r att tillvara ta norra Sveriges intressen b\u00e5de p\u00e5 den europeiska arenan och i f\u00f6rh\u00e5llanden till den nationella niv\u00e5n i fr\u00e5gor med ett tydligt europeiskt perspektiv. <\/p>\n\n\n\n<p>EFNS st\u00e5r bakom EU:s m\u00e5l att bli klimatneutralt till 2050 och v\u00e4lkomnar en revidering av LULUCF. Vi tackar f\u00f6r m\u00f6jligheten att komma med inspel inf\u00f6r revideringen av LULUCF och vill h\u00e4rmed bidra med v\u00e5ra st\u00e5ndpunkter: <\/p>\n\n\n\n<p>\u2022 Svenskt skogsbruk visar att det g\u00e5r att \u00f6ka inbindningen av koldioxid i skogen <\/p>\n\n\n\n<p>\u2022 Sveriges f\u00f6rslag till referensniv\u00e5 f\u00f6r skog b\u00f6r godk\u00e4nnas <\/p>\n\n\n\n<p>\u2022 Kolbindning i biomassan kan vara ett komplement i arbetet med utsl\u00e4ppsminskningar men kan inte kompensera f\u00f6r utsl\u00e4pp av fossilt kol <\/p>\n\n\n\n<p>\u2022 Jord- och skogsbruk m\u00e5ste l\u00e5ngsiktigt inriktas p\u00e5 en h\u00e5llbar produktion- inte enbart p\u00e5 kolinlagring <\/p>\n\n\n\n<p>\u2022 Substitutionseffekten av produkter fr\u00e5n skog och mark f\u00e5r inte underskattas <\/p>\n\n\n\n<p>\u2022 Erfarenheten av handelsbaserade incitament \u00e4r god <\/p>\n\n\n\n<p>\u2022 St\u00f6d beh\u00f6vs till forskning och utveckling kring markanv\u00e4ndningens utsl\u00e4pp och upptag av v\u00e4xthusgaser <\/p>\n\n\n\n<p>\u2022 LULUCF m\u00e5ste g\u00f6ras begriplig f\u00f6r de som ber\u00f6rs <\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Svenskt skogsbruk visar att det g\u00e5r att \u00f6ka inbindningen av koldioxid i skogen <\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>EU-kommissionen utg\u00e5r fr\u00e5n f\u00f6ruts\u00e4ttningen att kolupptagen i EU minskar. Det st\u00e4mmer kanske f\u00f6r EU som helhet, men inte f\u00f6r Sverige som land. Sverige har p\u00e5 hundra \u00e5r med aktivt skogsbruk f\u00f6rdubblat inbindningen av koldioxid i de svenska skogarna. Detta \u00e4r v\u00e4l dokumenterat av den svenska riksskogstaxeringen. Den svenska skogen och tr\u00e4produkterna fr\u00e5n den binder \u00e5rligen in 93 miljoner ton koldioxid. Den maximala klimateffekten uppst\u00e5r n\u00e4r den avverkade volymen skog ligger n\u00e4ra tillv\u00e4xten. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det ur klimatsynpunkt bra att \u00f6ka tillv\u00e4xten i de produktionsskogar som finns i norra Sverige. EFNS betonar att det \u00e4r det aktiva f\u00f6rvaltandet och brukandet av skogen som lett \u00f6kningen, d\u00e5 skogs\u00e4gare g\u00e4rna vill se sina tillg\u00e5ngar \u00f6ka, inte minska. <\/p>\n\n\n\n<p><strong>Sveriges f\u00f6rslag till referensniv\u00e5 f\u00f6r skog b\u00f6r godk\u00e4nnas av kommissionen <\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>EFNS vill betona att det \u00e4r viktigt Sveriges f\u00f6rslag till referensniv\u00e5 f\u00f6r skog godk\u00e4nns av kommissionen utan begr\u00e4nsningar. Den referensniv\u00e5 som Sverige f\u00f6reslagit vilar p\u00e5 mycket stabila prognoser \u00f6ver svensk skogs framtida utveckling och \u00e4r framtagna av Sveriges riksskogstaxering. Den f\u00f6reslagna niv\u00e5n kommer att inneb\u00e4ra att kolinbindning i skogslandskapet kan forts\u00e4tta att \u00f6ka samtidigt som m\u00e4ngden biomassa som tillf\u00f6rs samh\u00e4llet ocks\u00e5 kan forts\u00e4tta att \u00f6ka. Begr\u00e4nsningar av den f\u00f6rslagna niv\u00e5n kommer att minska Sveriges m\u00f6jligheter att bidra till EU:s gr\u00f6na giv genom att m\u00e4ngden biobaserade material och bioenergi som substituerar materiel och energi av fossilt ursprung riskerar att minska och p\u00e5 sikt riskerar \u00e4ven kolinbindning i skogslandskapet. <\/p>\n\n\n\n<p><strong>Kolbindning i biomassan kan vara ett komplement i arbetet med utsl\u00e4ppsminskningar men kan inte kompensera f\u00f6r utsl\u00e4pp av fossilt kol <\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r viktigt att se till att skogarna forts\u00e4tter att binda kol. Skogar tar upp koldioxid n\u00e4r de v\u00e4xer, men j\u00e4mf\u00f6rt med fossila lager \u00e4r kollagren i biomassan tillf\u00e4lliga. De hotas st\u00e4ndigt av br\u00e4nder, stormar, insekts- och svampangrepp och kan d\u00e5 i ett slag f\u00f6rlora sin funktion som kollager. Det \u00e4r utsl\u00e4pp av fossilt kol utg\u00f6r det st\u00f6rsta hotet mot v\u00e5rt klimat. Att lagra kol i mark och vegetation kan aldrig kompensera f\u00f6r det stora behovet av behovet att komma tillr\u00e4tta med utsl\u00e4ppen av fossilt kol till atmosf\u00e4ren. <\/p>\n\n\n\n<p><strong>Jord- och skogsbruk m\u00e5ste l\u00e5ngsiktigt inriktas p\u00e5 en h\u00e5llbar produktion- inte enbart p\u00e5 kolinbindning <\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r skogens roll diskuteras i EU-sammanhang anser vissa att skogens prim\u00e4ra roll i klimatarbetet \u00e4r att vara en kols\u00e4nka och att den b\u00e4sta klimateffekten ges n\u00e4r skogen l\u00e4mnas obrukad. EFNS anser att det \u00e4r helt felaktigt. V\u00e5r nationella Riksskogstaxering har entydigt dokumenterat och \u00f6ver ett \u00e5rhundrade visat att man kan aktivt bruka skogen till nytta f\u00f6r samh\u00e4lle och samtidigt bygga upp kolinlagringen. Man m\u00e5ste \u00e4ven komma ih\u00e5g att jord- och skogsbruk fyller flera funktioner. Skogs- och jordbruksmark bidrar med f\u00f6rnybara produkter som baseras p\u00e5 solenergi och som till stor del kan ers\u00e4tta produkter med fossilt ursprung. Skogs\u00e4gare och jordbrukare vill producera varor. Deras verksamhet \u00e4r viktig f\u00f6r v\u00e5r f\u00f6rs\u00f6rjning, en levande landsbygd och en biobaserad industri. Olika brukningsmetoder kan ge olika effekt p\u00e5 inlagringen av kol och inlagring av kol beh\u00f6ver stimuleras, men jord- och skogsbrukares huvudaktiviteter kan inte vara att lagra kol f\u00f6r att kompensera f\u00f6r fossila utsl\u00e4pp fr\u00e5n andra sektorer i samh\u00e4llet. <\/p>\n\n\n\n<p><strong>Substitutionseffekten av produkter fr\u00e5n skog och mark f\u00e5r inte underskattas <\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Bindningen av kol genom l\u00e5nglivade produkter fr\u00e5n skogen \u00e4r relativt stor, och det framg\u00e5r ocks\u00e5 av Svenska Naturv\u00e5rdsverkets redovisning av svenska upptag och utsl\u00e4pp i LULUCF-redovisningen. Det som inte ing\u00e5r i redovisningen \u00e4r den substitutionseffekt uppst\u00e5r n\u00e4r f\u00f6rnybara produkter och br\u00e4nslen anv\u00e4nds ist\u00e4llet f\u00f6r fossila. Resultatet av substitutionen \u00e4r att motsvarande m\u00e4ngd fossil kol kan f\u00e5 forts\u00e4tta stanna i berggrunden och inte bidra till \u00f6kningen av den totala kolm\u00e4ngden i biosf\u00e4ren. Substitutionseffekten \u00e4r viktigt ur ett helhetsperspektiv och m\u00e5ste ocks\u00e5 tas i beaktande f\u00f6r att hantera klimatutmaningen. EFNS anser att EU:s klimatpolitik i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4n idag m\u00e5ste fokusera p\u00e5 incitament f\u00f6r att binda kol fr\u00e5n atmosf\u00e4ren som sedan blir till f\u00f6rnybara produkter. <\/p>\n\n\n\n<p><strong>Erfarenheten av handelsbaserade incitament \u00e4r god <\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>EU-kommissionen efterfr\u00e5gar i konsultationen akt\u00f6rernas syn p\u00e5 styrning. EFNS erfar att marknadsbaserade mekanismer fungerar v\u00e4l. EU:s handel med utsl\u00e4ppsr\u00e4tter har lett till en drastisk minskning av anv\u00e4ndningen av fossilt kol i EU. Handel med utsl\u00e4pp \u00e4r ett s\u00e4tt att skapa flexibilitet, teknikneutralitet och kostnadseffektivitet. Det viktiga \u00e4r att vi n\u00e5r m\u00e5len tillsammans, inte hur och vem som st\u00e5r f\u00f6r utsl\u00e4ppsminskningarna. Det \u00e4r de totala utsl\u00e4ppsminskningarna som \u00e4r det v\u00e4sentliga. <\/p>\n\n\n\n<p><strong>St\u00f6d beh\u00f6vs till forskning och utveckling kring markanv\u00e4ndningens utsl\u00e4pp och upptag av v\u00e4xthusgaser <\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Att hantera klimatutmaningen kr\u00e4ver mycket ny kunskap och inom kunskapsf\u00e4ltet utsl\u00e4pp och upptag fr\u00e5n mark och markanv\u00e4ndning \u00e4r behovet av kunskapsutveckling stort. Vi beh\u00f6ver veta mer om hur utsl\u00e4ppen och upptagen ser ut och vad som p\u00e5verkar dem. Vi beh\u00f6ver ocks\u00e5 utveckla nya tekniker f\u00f6r jord- och skogsbruk som minskar utsl\u00e4ppen, samtidigt som vi \u00f6kar produktion och avkastning. <\/p>\n\n\n\n<p><strong>LULUCF m\u00e5ste g\u00f6ras begriplig f\u00f6r de som ber\u00f6rs <\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Hela LULUCF-regleringen och dess funktion i EU:s klimatpolitik \u00e4r mycket komplicerad. Egentligen \u00e4r det bara ett mindre antal experter som tillfullo kan f\u00f6rst\u00e5 hur regleringen fungerar och vilken effekt den f\u00e5r p\u00e5 markanv\u00e4ndning, utsl\u00e4pp och inlagring. Detta \u00e4r ett problem p\u00e5 flera s\u00e4tt. Dels \u00e4r det ett demokratiskt problem. F\u00e5 akt\u00f6rer har m\u00f6jlighet att \u00f6ver huvudlaget kunna f\u00f6rst\u00e5 tillr\u00e4ckligt mycket f\u00f6r att kunna g\u00f6ra relevanta inspel nu n\u00e4r regleringarna ses \u00f6ver. Sedan f\u00f6rsv\u00e5ras m\u00e5luppfyllelsen om de som ber\u00f6rs inte f\u00f6rst\u00e5r vad som f\u00f6rv\u00e4ntas av dem. EU-kommissionen m\u00e5ste tillsammans med medlemsl\u00e4nderna arbeta aktivt f\u00f6r att g\u00f6ra LULUCF mer begriplig f\u00f6r de m\u00e4nniskor, f\u00f6retag och samh\u00e4llssektorer som ber\u00f6rs. <\/p>\n\n\n\n<p><strong>Antaget av Europaforum Norra Sverige den 5 februari 2021 <\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Glenn Nordlund (S) Ordf\u00f6rande EFNS Region V\u00e4sternorrland <\/p>\n\n\n\n<p>\u00c5sa \u00c5gren Wikstr\u00f6m (M) Vice ordf\u00f6rande EFNS Region V\u00e4sterbotten<\/p>\n\n\n\n<p>Jonny Lundin (C) Region V\u00e4sternorrland <\/p>\n\n\n\n<p>Erik L\u00f6vgren (S) Kommunf\u00f6rbundet V\u00e4sternorrland <\/p>\n\n\n\n<p>Rickard Carstedt (S) Region V\u00e4sterbotten <\/p>\n\n\n\n<p>Ann \u00c5str\u00f6m (S) Region V\u00e4sterbotten <\/p>\n\n\n\n<p>Nils-Olov Lindfors (C) Region Norrbotten <\/p>\n\n\n\n<p>Britta Flinkfeldt (S) Norrbottens Kommuner <\/p>\n\n\n\n<p>Anders Josefsson (M) Norrbottens Kommuner <\/p>\n\n\n\n<p>Elise Ryder Wik\u00e9n (M) Region J\u00e4mtland H\u00e4rjedalen <\/p>\n\n\n\n<p>Robert Uitto (S) Region J\u00e4mtland H\u00e4rjedalen <\/p>\n\n\n\n<p>Jonas Andersson (S) Kommunerna i J\u00e4mtlands l\u00e4n <\/p>\n\n\n\n<p>Daniel Danielsson (C) Kommunerna i J\u00e4mtlands l\u00e4n<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"http:\/\/www.europaforum.nu\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/efns-position-om-lulucf.pdf\">Europaforum Norra Sveriges synpunkter p\u00e5 konsultation inf\u00f6r omarbetning av  f\u00f6rordningen om markanv\u00e4ndning, f\u00f6r\u00e4ndrad markanv\u00e4ndning och skogsbruk  (LULUCF)<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Europaforum Norra Sverige (EFNS) \u00e4r ett n\u00e4tverk f\u00f6r politiker p\u00e5 lokal och regional niv\u00e5 fr\u00e5n Norrbotten, V\u00e4sterbotten, J\u00e4mtland H\u00e4rjedalen och V\u00e4sternorrland. EFNS \u00e4r en m\u00f6tesplats och kunskapsarena d\u00e4r EU:s politik [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"off","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"1080","footnotes":""},"categories":[12,16],"tags":[],"class_list":["post-39772","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-energi","category-svenska"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/europaforum.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/39772","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/europaforum.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/europaforum.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/europaforum.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/europaforum.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=39772"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/europaforum.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/39772\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":40339,"href":"https:\/\/europaforum.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/39772\/revisions\/40339"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/europaforum.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=39772"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/europaforum.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=39772"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/europaforum.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=39772"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}