Europaforum Norra Sverige (EFNS) \u00e4r ett n\u00e4tverk f\u00f6r politiker p\u00e5 lokal och regional niv\u00e5 fr\u00e5n Norrbotten, V\u00e4sterbotten, J\u00e4mtland H\u00e4rjedalen och V\u00e4sternorrland. EFNS \u00e4r en m\u00f6tesplats och kunskapsarena d\u00e4r EU:s politik analyseras och diskuteras i de avseenden d\u00e4r den ber\u00f6r norra Sverige. EFNS bevakar Europafr\u00e5gor f\u00f6r att p\u00e5verka EU:s lagstiftning, EU:s strategier och handlingsprogram samt EU:s budget. Syftet med EFNS \u00e4r att tillvara ta norra Sveriges intressen b\u00e5de p\u00e5 den europeiska arenan och i f\u00f6rh\u00e5llanden till den nationella niv\u00e5n i fr\u00e5gor med ett tydligt europeiskt perspektiv. <\/p>\n\n\n\n
Med anledning av regeringens framtagande av Partnerskaps\u00f6verenskommelsen f\u00f6r programperioden 2021-2027 vill Europaforum norra Sverige framf\u00f6ra f\u00f6ljande synpunkter: <\/p>\n\n\n\n
\u2022 Partnerskaps\u00f6verenskommelsens (P\u00d6) framtagande borde ha genomsyrats av flerniv\u00e5styre och planerats med kunskap och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r de regionala f\u00f6ruts\u00e4ttningarna <\/p>\n\n\n\n
\u2022 Kontinuerlig dialog med lokala och regionala f\u00f6retr\u00e4dare under framtagandet av P\u00d6 \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att ge genomf\u00f6rande akt\u00f6rer l\u00e4mpliga f\u00f6ruts\u00e4ttningar att uppfylla EU:s m\u00e5l f\u00f6r sammanh\u00e5llningspolitiken, det \u00e4r beklagligt att det inte skett. <\/p>\n\n\n\n
\u2022 Att P\u00d6 och d\u00e4rmed fondsamordningen tas fram parallellt med programskrivningsprocesserna f\u00f6rsv\u00e5rar utformningen av de operativa programmen inom europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) och leder till att komplementariteten mellan programmen uteblir. <\/p>\n\n\n\n
Partnerskaps\u00f6verenskommelsen och flerniv\u00e5styre <\/strong><\/p>\n\n\n\n EFNS vill inledningsvis uppm\u00e4rksamma vikten av att sammanh\u00e5llningspolitiken utg\u00e5r fr\u00e5n den s.k. partnerskapsprincipen som inneb\u00e4r ett n\u00e4ra samarbete mellan europeisk, nationell, regional och lokal niv\u00e5 tillsammans med det privata n\u00e4ringslivet, akademin och civilsamh\u00e4llet. Samtliga partners b\u00f6r aktivt involveras under hela programperioden – fr\u00e5n utformning till genomf\u00f6rande, \u00f6vervakning och utv\u00e4rdering av fonder och program. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r av st\u00f6rsta vikt att framtagandet av P\u00d6 genomsyras av ett flerniv\u00e5system i samverkan. EFNS upplever inte att en s\u00e5dan samverkan legat till grund f\u00f6r nuvarande utkast till P\u00d6. <\/p>\n\n\n\n P\u00d6 fungerar som ett samlat strategiskt ramverk f\u00f6r inriktning och prioritering av ESIfondernas genomf\u00f6rande, f\u00f6r de operativa programmen samt f\u00f6r hur fonderna ska arbeta tillsammans f\u00f6r att st\u00f6dja h\u00e5llbar tillv\u00e4xt utifr\u00e5n varje regions specifika f\u00f6ruts\u00e4ttningar och potentialer. OECD konstaterar i sin studie \u00f6ver regionerna i det nordliga glesbefolkade Europa att norra Sverige bidrar starkt till Sveriges och Europas tillv\u00e4xt, och har goda m\u00f6jligheter att frig\u00f6ra ytterligare potential om det kan skapas b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r innovation, fler satsningar p\u00e5 transport- och digital infrastruktur, samt \u00f6kat samarbete \u00f6ver gr\u00e4nserna. P\u00d6 spelar en avg\u00f6rande roll i att skapa dessa f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Att P\u00d6 utformas utifr\u00e5n regionala f\u00f6ruts\u00e4ttningar \u00e4r ocks\u00e5 s\u00e4rskilt viktigt f\u00f6r de nordliga regionerna i och med de specifika utmaningarna s\u00e5som stora geografiska ytor, l\u00e5g befolkningst\u00e4thet, kargt klimat och den s\u00e4rskilda h\u00e4nsyn detta inneb\u00e4r f\u00f6r oss genom extra fondmedel inom den Europeiska socialfonden (ESF+) och den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). <\/p>\n\n\n\n EFNS anser att framtagandet av P\u00d6 borde ha skett i n\u00e4ra dialog med regionerna som har en s\u00e4rskilt viktig roll inom sammanh\u00e5llningspolitiken i och med sitt regionala utvecklingsuppdrag. ESI-fondernas medel och samordning l\u00e4gger grunden f\u00f6r att regionalt utvecklingsansvariga ska kunna utf\u00f6ra sina statligt delegerade uppdrag. Politiska f\u00f6retr\u00e4dare fr\u00e5n regional niv\u00e5 borde d\u00e4rf\u00f6r ha haft reellt inflytande och delaktighet i utformningen av P\u00d6. <\/p>\n\n\n\n Den fr\u00e5n nationell niv\u00e5 bristf\u00e4lliga dialogen och sena hanteringen av P\u00d6 har f\u00f6rsv\u00e5rat programskrivningsprocessen inom ESI-fonderna. Transparens och regionalt inflytande under processen kring framtagandet av P\u00d6 hade \u00f6kat m\u00f6jligheterna att utforma programmen utifr\u00e5n potentiella synergieffekter och minskat risken f\u00f6r att fonder \u00f6verlappar varann. Det hade \u00e4ven underl\u00e4ttat f\u00f6rankringen av programmen i de politiska m\u00e5l som satts upp inom ramen f\u00f6r EU:s sammanh\u00e5llningspolitik. P\u00d6:s v\u00e4gledande funktion har d\u00e4rmed varit svag om inte obefintlig. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt har Sverige \u00e5terigen missat m\u00f6jligheten att uppn\u00e5 reell fondsamordning, och viktiga synergieffekter mellan programmen g\u00e5r f\u00f6rlorade. <\/p>\n\n\n\n Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling <\/strong><\/p>\n\n\n\n EFNS st\u00e4ller sig positiva till den f\u00f6reslagna inriktningen under politiskt m\u00e5l 1. Forskningsoch innovationsarbete i samverkan med privat sektor, offentlig sektor, civilsamh\u00e4lle och akademi \u00e4r fortsatt viktigt f\u00f6r norra Sveriges f\u00f6rm\u00e5ga att bygga kapacitet och \u00f6ka regionernas konkurrenskraft. S\u00e4rskilt med tanke p\u00e5 regionernas demografiska, geografiska och naturbetingade nackdelar som: en gles, spridd och \u00e5ldrande befolkning; ett kargt klimat; l\u00e5nga inomregionala avst\u00e5nd. <\/p>\n\n\n\n Tv\u00e4rsektoriell samverkan blir extra viktigt i norra Sverige och m\u00f6jligg\u00f6r bl a f\u00f6r sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag att st\u00e4rka sin konkurrenskraft genom att i h\u00f6gre grad medverka i innovationsprocesser samt \u00f6ka sin egen forskning och utveckling. Insatsomr\u00e5den som distans\u00f6verbryggande teknik och st\u00e4rkt innovationsf\u00f6rm\u00e5ga \u00f6kar m\u00f6jligheterna f\u00f6r regionerna att bygga kritisk massa samtidigt som m\u00e4nniskor enklare kan ta del av service. <\/p>\n\n\n\n Att kunna f\u00f6rb\u00e4ttra anv\u00e4ndningen av avancerad teknik och s\u00e4kra nyttan av digitaliseringen blir ett s\u00e4tt att skapa flexibla innovationsmilj\u00f6er och knyta ihop regionerna vars t\u00e4ta och kunskapsintensiva milj\u00f6er oftast finns i orter med n\u00e4rhet till regionens universitet och forskningsinstitut. Regionernas strategier f\u00f6r smart specialisering b\u00f6r v\u00e4gleda de fortsatta investeringarna i forskning och innovation f\u00f6r att p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt tillvarata de nordliga regionernas potential och d\u00e4rmed bidra till Sveriges och Europas utveckling. <\/p>\n\n\n\n EFNS v\u00e4lkomnar skrivelsen kring de regionala ERUF-programmens samverkan med regionalt kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningsarbete och ESF+ i fr\u00e5gor som r\u00f6r kompetensutveckling. Samtidigt utel\u00e4mnas viktiga detaljer kring avgr\u00e4nsning och komplementaritet programmen emellan. ERUF och ESF+ \u00e4r tv\u00e5 sidor av samma mynt som sammantaget bygger kapacitet f\u00f6r regional utveckling och n\u00f6dv\u00e4ndig v\u00e4xtkraft hos m\u00e4nniskor och arbetskraft f\u00f6r att matcha de kunskaps- och kompetensbehov som f\u00f6ljer av nya arbetss\u00e4tt, tillg\u00e5ng till modern teknologi och uppkoppling samt utveckling av gamla och nya n\u00e4ringar. <\/p>\n\n\n\n Ett gr\u00f6nare och koldioxidsn\u00e5lare Europa <\/strong><\/p>\n\n\n\n EFNS v\u00e4lkomnar den f\u00f6reslagna inriktningen f\u00f6r politiskt m\u00e5l 2 d\u00e4r bland annat f\u00f6rnybar energi, ekologisk resiliens och den cirkul\u00e4ra ekonomin n\u00e4mns som prioriterade insatsomr\u00e5den inom ERUF. <\/p>\n\n\n\n Norra Sveriges gr\u00f6na omst\u00e4llning har en b\u00e4rande roll i EU:s arbete mot m\u00e5let om klimatneutralitet 2050. Investeringar i de gr\u00f6na n\u00e4ringarna genererar jobb, st\u00e4rker konkurrenskraften och uppr\u00e4tth\u00e5ller en levande landsbygd. F\u00f6r att n\u00e5 klimat- och energim\u00e5len \u00e4r m\u00f6jligheten att bedriva ett effektivt och h\u00e5llbart skogsbruk \u00e4r avg\u00f6rande. Skogar med god tillv\u00e4xt \u00f6ver tid kommer under all \u00f6versk\u00e5dlig framtid att binda koldioxid och leverera h\u00e5llbar r\u00e5vara till samh\u00e4llsnyttiga, biobaserade produkter som ers\u00e4tter fossil r\u00e5vara. <\/p>\n\n\n\n Det finns utmaningar i exempelvis transportsektorns fossilberoende och s\u00e5v\u00e4l gr\u00f6n el som v\u00e4tgas och biobr\u00e4nsle spelar en viktig roll i \u00f6verg\u00e5ngen. F\u00f6r att m\u00f6ta det v\u00e4xande behovet av biobr\u00e4nsle p\u00e5g\u00e5r intensiv forskning i norra Sverige, till exempel f\u00f6r att utveckla inhemsk produktion av bioflygbr\u00e4nsle med skogsbaserade r\u00e5varor. Insatser och anpassningar inom ramen f\u00f6r ERUF kommer att beh\u00f6vas f\u00f6r en effektiv omst\u00e4llning av transportsektorn. <\/p>\n\n\n\n I de nordliga regionerna g\u00f6rs just nu stora klimatinvesteringar som ett led i Europas gr\u00f6na omst\u00e4llning, inte minst bland de energiintensiva basindustrierna, vilket underl\u00e4ttas av en stor tillg\u00e5ng p\u00e5 f\u00f6rnybara energik\u00e4llor s\u00e5som vindkraft, vattenkraft och bioenergi. Det finns stor potential att utveckla och producera mer f\u00f6rnybar energi i norra Sverige men ocks\u00e5 utmaningar i att l\u00f6sa problematiken med en framtida oj\u00e4mn elproduktion. ERUF-medel \u00e4r fortsatt ett viktigt instrument f\u00f6r satsningar p\u00e5 bland annat smarta eln\u00e4t och smart energilagringsteknik vilka kommer kunna minska energisystemets sv\u00e4ngningar och skapa \u00f6kad redundans. <\/p>\n\n\n\n Kunskapen kring framtida klimateffekter och anpassnings\u00e5tg\u00e4rder beh\u00f6ver \u00f6ka i syfte att minimera risken att klimatrelaterade h\u00e4ndelser skadar ekosystem, biologisk m\u00e5ngfald och dricksvatten. \u00c5tg\u00e4rder f\u00f6r klimatanpassning och resiliens \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4rskilt v\u00e4lkomna. I norra Sverige handlar \u00e5tg\u00e4rderna exempelvis om att klimatanpassa transportinfrastruktur och samiska n\u00e4ringar. <\/p>\n\n\n\n Omst\u00e4llningen till en cirkul\u00e4r ekonomi \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att norra Sverige ska s\u00e4kra tillg\u00e5ngen p\u00e5 resurser f\u00f6r kommande generationer, minska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser, skydda m\u00e4nniskor och milj\u00f6 fr\u00e5n skadliga \u00e4mnen samt bibeh\u00e5lla n\u00e4ringslivets konkurrenskraft. Regionen \u00e4r en av Europas skogrikaste och v\u00e5rt h\u00e5llbara skogsbruk och dess n\u00e4ringskedja \u00e4r en viktig del i \u00f6verg\u00e5ngen till en cirkul\u00e4r ekonomi. <\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r positivt att Fonden f\u00f6r en r\u00e4ttvis omst\u00e4llning (FRO) n\u00e4mns som en kompletterande satsning till ERUF, s\u00e4rskilt med tanke p\u00e5 den teknikutveckling kring \u00e5tervinning av koldioxid i industriprocesser som g\u00f6rs inom st\u00e5l, gruv- och metallindustrin. Samtidigt anser EFNS att det finns ytterligare potential att utnyttja just vad g\u00e4ller den cirkul\u00e4ra ekonomin, inkluderandet av hela v\u00e4rdekedjan och omst\u00e4llningen av st\u00e5l-, mineral- och metallindustrin (se s\u00e4rskilt m\u00e5l f\u00f6r FRO). <\/p>\n\n\n\n Ett mer sammanl\u00e4nkat Europa <\/strong><\/p>\n\n\n\n EFNS v\u00e4lkomnar m\u00f6jligheten f\u00f6r norra Sverige att anv\u00e4nda ERUF-medel f\u00f6r bredband och transportinfrastruktur. Utbyggnaden av bredband med h\u00f6g \u00f6verf\u00f6ringskapacitet \u00e4r ett h\u00f6gprioriterat investeringsomr\u00e5de f\u00f6r att frig\u00f6ra den utvecklingspotential som finns i de nordliga regionerna, vilket OECD konstaterar i sin rapport om NSPA (Northern Sparsely Populated Areas). <\/p>\n\n\n\n Digitaliseringen kan \u00f6verbrygga s\u00e5 v\u00e4l fysiska som ekonomiska och sociala avst\u00e5nd, b\u00e5de inom regionen och till \u00f6vriga regioner inom EU. P\u00e5 samma s\u00e4tt \u00e4r ERUF-insatser f\u00f6r till exempel utveckling av intermodala terminaler, hamninfrastruktur, utbyggnad av infrastruktur f\u00f6r alternativa fordonsbr\u00e4nslen och s\u00e4rskilda \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r delar av j\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4tet mycket viktiga ur ett regionalt perspektiv. <\/p>\n\n\n\n Ett mer socialt Europa <\/strong><\/p>\n\n\n\n EFNS v\u00e4lkomnar skrivningen om behoven av distans\u00f6verbryggande och kapacitetsst\u00e4rkande insatser i \u00d6vre och Mellersta Norrland till f\u00f6ljd av stora avst\u00e5nd och gles befolkning. Samtidigt anser vi att inriktningen f\u00f6r politiskt m\u00e5l 4 \u00e4nnu tydligare b\u00f6r utformas utifr\u00e5n arbetsmarknadens behov d\u00e5 arbetsmarknader ofta \u00e4r regionala och lokala – s\u00e4rskilt i glesbefolkade omr\u00e5den. Vad som \u00e4r framg\u00e5ngsrika l\u00f6sningar och insatser \u00e4r d\u00e4rmed helt beroende av var i landet man befinner sig. Regionala analyser och regional anpassning av handlingsplanen \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att insatser inom ESF+ ska f\u00e5 genomslag. EFNS vill \u00e4ven se ett f\u00f6rtydligande runt begreppet distans\u00f6verbyggande insatser. I den glesa geografi vi befinner oss i saknar omkring 30 procent av befolkningen m\u00f6jlighet till bredbandsl\u00f6sningar. En farh\u00e5ga \u00e4r att det finns en \u00f6vertro p\u00e5 digitala l\u00f6sningar som inte \u00e4r applicerbara i v\u00e5r region. <\/p>\n\n\n\n EFNS anser att formuleringen om att ESF+ ska riktas till \u201dkostnadseffektiva insatser d\u00e4r behoven \u00e4r som st\u00f6rst\u201d b\u00f6r tas bort. En s\u00e5dan formulering riskerar underminera m\u00f6jligheter till de glesa regionerna d\u00e5 insatser med f\u00e5 individer \u00f6ver stora ytor s\u00e4llan blir de mest kostnadseffektiva. I synnerhet om de st\u00e4lls mot insatser i storstadsregioner. Detta \u00e4r inte minst en farh\u00e5ga kopplat till den stora summa pengar som f\u00f6resl\u00e5s destineras till Arbetsf\u00f6rmedlingen. EFNS ifr\u00e5gas\u00e4tter generellt ansatsen att finansiera nationell ordinarie verksamhet ist\u00e4llet f\u00f6r insatser utifr\u00e5n lokala och regionala behov. <\/p>\n\n\n\n EFNS efterfr\u00e5gar \u00e4ven en formulering om att ESF+ beh\u00f6ver fokusera p\u00e5 \u201dkompetensf\u00f6rs\u00f6rjning utifr\u00e5n arbetsmarknadens behov\u201d f\u00f6r att de satsningar som g\u00f6rs f\u00f6r s\u00e5 v\u00e4l de som befinner sig l\u00e5ngt fr\u00e5n arbetsmarknaden, som andra, ska ha en reell potential att bidra till syssels\u00e4ttning. H\u00e4r kan med f\u00f6rdel \u00e4ven h\u00e4nvisningar till hela upprustningssystemet g\u00f6ras, d\u00e5 f\u00f6rflyttningar i hela systemet beh\u00f6vs av alla olika grupper f\u00f6r att skapa livsl\u00e5ngtl\u00e4rande, intr\u00e4de p\u00e5 arbetsmarknaden, omst\u00e4llning, matchning, integration mm. <\/p>\n\n\n\n Ett Europa n\u00e4rmare medborgarna <\/strong><\/p>\n\n\n\n Under inriktningen f\u00f6r politiskt m\u00e5l 5 anser EFNS att prioriteringen kring lokala platsbaserade utvecklingsstrategier genom sitt ensidiga fokus p\u00e5 h\u00e5llbar stadsutveckling, missar syftet med EU:s sammanh\u00e5llningspolitik – att st\u00e4rka den sociala och ekonomiska sammanh\u00e5llningen och skapa h\u00e5llbar utveckling i hela landet. Uppdelningen mellan stad och landsbygd har en tendens att missa l\u00e4nken d\u00e4remellan, som enligt OECD \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r tillv\u00e4xt. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver tillv\u00e4xtpolitiken anpassas b\u00e4ttre till glesa regioners olika och s\u00e4rskilda f\u00f6ruts\u00e4ttningar och m\u00f6jligheter. <\/p>\n\n\n\n St\u00e4der har en stor betydelse f\u00f6r den regionala utvecklingen i de glesa nordliga regionerna och \u00e4r med sina olika karakt\u00e4rer och storlekar viktiga nav i hela norra Sverige. Samtidigt finns en stor potential f\u00f6r glesa landsbygdsmilj\u00f6er att, inom ramen f\u00f6r lokala utvecklingsstrategier, skapa plattformar f\u00f6r att samla mindre akt\u00f6rer och n\u00e5 kritisk massa och n\u00f6dv\u00e4ndig kapacitet. Brist p\u00e5 kompetens, kapital och administrativ kapacitet samt f\u00f6rst\u00e5else fr\u00e5n nationell niv\u00e5 f\u00f6rhindrar ofta mindre akt\u00f6rer fr\u00e5n att sj\u00e4lva delta i och driva utvecklingsprocesser. <\/p>\n\n\n\n Att g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r regioner och m\u00e4nniskor att hantera de sociala, ekonomiska och milj\u00f6m\u00e4ssiga konsekvenserna av omst\u00e4llningen till en klimatneutral ekonomi <\/p>\n\n\n\n EFNS vill betona vikten av att inkludera hela v\u00e4rdekedjan i Fonden f\u00f6r en r\u00e4ttvis omst\u00e4llning, fr\u00e5n st\u00e5lindustrin till mineral- och metallindustrin. Dels f\u00f6r att g\u00f6ra st\u00f6rsta m\u00f6jliga klimatnytta men ocks\u00e5 f\u00f6r att i \u00d6vre Norrlands fall, utforma programmet utifr\u00e5n NUTS 2-niv\u00e5. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att fonden kompletterar andra insatser som genomf\u00f6rs via strukturfonderna. Norra Sverige befarar att effekterna av strukturfonderna kan komma att reduceras av undantr\u00e4ngningseffekter d\u00e4r den permanenta \u00f6verf\u00f6ringsmekanismen dr\u00e4nerar ERUF och ESF+. <\/p>\n\n\n\n Komplementaritet, synergieffekter och fondsamordning <\/strong><\/p>\n\n\n\n EFNS efterfr\u00e5gar en tydligare beskrivning av synergierna mellan Regionalfonden och Socialfonden. Vi ser positivt p\u00e5 att man inom Regionalfonden \u00f6ppnat upp f\u00f6r att kunna arbeta mer med kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning. Det f\u00f6ruts\u00e4tter dock tydligare riktlinjer kring hur Regionalfonden och Socialfonden ska komplettera varandra f\u00f6r st\u00f6rst effekt inom detta omr\u00e5de. <\/p>\n\n\n\n P\u00d6 beh\u00f6ver ocks\u00e5 tydligg\u00f6ra hur komplementaritet mellan fonderna och RRF ska uppn\u00e5s. Inom ramen f\u00f6r ERUF efterfr\u00e5gar EU-kommissionen s\u00e4rskilt skrivningar om denna komplementaritet i de regionala programmen. I nul\u00e4get finns v\u00e4ldigt lite information om den nationella handlingsplanen f\u00f6r RRF tillg\u00e4nglig f\u00f6r regionerna, vilket \u00e4r problematisk b\u00e5de ur ett programmeringsperspektiv och d\u00e5 de prioriterade omr\u00e5den som pekats ut som v\u00e4gledande inom RRF \u00e4r omr\u00e5den d\u00e4r regionerna redan har nationella uppdrag. <\/p>\n\n\n\n Parallellt med programskrivning inom Regionalfonden p\u00e5g\u00e5r programmering av olika program f\u00f6r gr\u00e4ns\u00f6verskridande samarbete (Interreg) d\u00e4r Sverige deltar. Utkastet till P\u00d6 b\u00f6r kompletteras med en beskrivning av hur dessa program kompletterar programmen inom Regionalfonden. Underlaget beh\u00f6ver ocks\u00e5 kompletteras med en beskrivning av den s.k. transnationella komponenten i de regionala programmen och vilken funktion denna ska fylla. En beskrivning av hur Regionalfonden och Socialfonden kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att st\u00e4rka kapacitet att delta i europeiska samarbeten, t.ex. genom s.k. interregionala innovationsinvesteringar I3, b\u00f6r ocks\u00e5 finnas med. <\/p>\n\n\n\n EFNS ser positivt p\u00e5 att fokus l\u00e4ggs p\u00e5 landsbygden g\u00e4llande innovationsf\u00f6rm\u00e5ga och omst\u00e4llningen till ett gr\u00f6nare och koldioxidsn\u00e5lare samh\u00e4lle, men efterfr\u00e5gar en beskrivning av komplementariteten och gr\u00e4nsdragningarna med CAP. \u00c4ven om CAP inte omfattas av P\u00d6 enligt instruktionen vore det en f\u00f6rdel att inkludera en beskrivning av hur ERUF, CAP, men \u00e4ven ESF+ ska samverka d\u00e5 flera omr\u00e5den potentiellt kan \u00f6verlappa. <\/p>\n\n\n\n EFNS menar att den framtida jordbrukspolitiken b\u00f6r fokusera p\u00e5 specifika och riktade insatser f\u00f6r jordbruket. Insatser som syftar till att st\u00e4rka landsbygdens attraktivitet, kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning, f\u00f6retagande ut\u00f6ver jordbruket b\u00f6r hanteras inom ramen f\u00f6r den nationella landsbygdspolitiken. Regionalfonden och Socialfonden kan ocks\u00e5 bidra till att st\u00e4rka innovation och f\u00f6retagande, gr\u00f6n omst\u00e4llning liksom kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning p\u00e5 landsbygden. <\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att undvika \u00f6verlappningar beh\u00f6ver regeringen tydligg\u00f6ra hur ansvarsf\u00f6rdelningen f\u00f6r landsbygdsinsatser ska se ut inf\u00f6r kommande programperiod. De insatser f\u00f6r att st\u00f6dja service p\u00e5 landsbygden som idag ryms i Landsbygdsprogrammet finansieras ocks\u00e5 av Tillv\u00e4xtverket. Sedan 2019 har samtliga regioner i uppdrag att ta fram regionala serviceprogram. De regionala serviceprogrammen kan med f\u00f6rdel bli mer styrande f\u00f6r valet av insatser. <\/p>\n\n\n\n Jordbruksfonden ska enligt f\u00f6rslaget fortsatt finansiera lokalt ledd utveckling genom Leadermetoden. Leader-metoden (LLU) kan med f\u00f6rdel utvecklas f\u00f6r att f\u00e5nga upp det ideella engagemanget som finns p\u00e5 landsbygden. Att bidra till att utveckla attraktiva landsbygder och livaktiga civilsamh\u00e4llen blir fortsatt viktiga insatser inom LLU. Det \u00e4r dock viktigt att skapa synergier till \u00f6vrigt utvecklingsarbete i l\u00e4nen. <\/p>\n\n\n\n Antaget av Europaforum Norra Sverige 29 januari 2021 <\/strong><\/p>\n\n\n\n Glenn Nordlund (S) Ordf\u00f6rande EFNS Region V\u00e4sternorrland <\/p>\n\n\n\n \u00c5sa \u00c5gren Wikstr\u00f6m (M) Vice ordf\u00f6rande EFNS Region V\u00e4sterbotten<\/p>\n\n\n\n Jonny Lundin (C) Region V\u00e4sternorrland <\/p>\n\n\n\n Erik L\u00f6vgren (S) Kommunf\u00f6rbundet V\u00e4sternorrland <\/p>\n\n\n\n Rickard Carstedt (S) Region V\u00e4sterbotten <\/p>\n\n\n\n Ann \u00c5str\u00f6m (S) Region V\u00e4sterbotten <\/p>\n\n\n\n Nils-Olov Lindfors (C) Region Norrbotten <\/p>\n\n\n\n Britta Flinkfeldt (S) Norrbottens Kommuner <\/p>\n\n\n\n Anders Josefsson (M) Norrbottens Kommuner <\/p>\n\n\n\n Elise Ryder Wik\u00e9n (M) Region J\u00e4mtland H\u00e4rjedalen <\/p>\n\n\n\n Robert Uitto (S) Region J\u00e4mtland H\u00e4rjedalen <\/p>\n\n\n\n Jonas Andersson (S) Kommunerna i J\u00e4mtlands l\u00e4n <\/p>\n\n\n\n Daniel Danielsson (C) Kommunerna i J\u00e4mtlands l\u00e4n<\/p>\n\n\n\n