Europaforum Norra Sverige (EFNS) \u00e4r ett n\u00e4tverk f\u00f6r politiker p\u00e5 lokal och regional niv\u00e5 fr\u00e5n Norrbotten, V\u00e4sterbotten, J\u00e4mtland H\u00e4rjedalen och V\u00e4sternorrland. EFNS \u00e4r en m\u00f6tesplats och kunskapsarena d\u00e4r EU:s politik analyseras och diskuteras i de avseenden d\u00e4r den ber\u00f6r norra Sverige. EFNS bevakar Europafr\u00e5gor f\u00f6r att p\u00e5verka EU:s lagstiftning, EU:s strategier och handlingsprogram samt EU:s budget. Syftet med EFNS \u00e4r att tillvara ta norra Sveriges intressen b\u00e5de p\u00e5 den europeiska arenan och i f\u00f6rh\u00e5llanden till den nationella niv\u00e5n i fr\u00e5gor med ett tydligt europeiskt perspektiv. <\/p>\n\n\n\n
Europaforum Norra Sverige st\u00e5r bakom str\u00e4van att skapa ett klimatneutralt Europa 2050 och att EU genom taxonomin arbetar f\u00f6r att stimulera h\u00e5llbara investeringar som bidrar till den gr\u00f6na omst\u00e4llningen och att man genom de delegerade akterna definierar kriterier f\u00f6r hur finansmarknaden ska agera f\u00f6r att EU:s klimat- och milj\u00f6m\u00e5l ska uppfyllas. <\/p>\n\n\n\n
Dessv\u00e4rre ger de nu f\u00f6reslagna delegerade akterna fr\u00e5n EU-kommissionen anledning till oro f\u00f6r utvecklingen i norra Sverige och f\u00f6r Sveriges klimatarbete \u00f6verlag, d\u00e5 den f\u00f6rsv\u00e5rar investeringar i f\u00f6rnybara energik\u00e4llor. EFNS vill d\u00e4rf\u00f6r ge f\u00f6ljande synpunkter: <\/p>\n\n\n\n
\u2022 Taxonomins kriterier f\u00e5r alltf\u00f6r omfattande konsekvenser f\u00f6r att beslutas genom en delegerad akt <\/p>\n\n\n\n
\u2022 F\u00f6rl\u00e4ngd samr\u00e5dstid f\u00f6r den delegerade akten kr\u00e4vs f\u00f6r en grundlig analys <\/p>\n\n\n\n
\u2022 Taxonomin b\u00f6r synkroniseras med annan klimat- och milj\u00f6lagstiftning p\u00e5 EUniv\u00e5 <\/p>\n\n\n\n
\u2022 Bed\u00f6mningen av h\u00e5llbarhet m\u00e5ste ta h\u00e4nsyn till regionala skillnader <\/p>\n\n\n\n
\u2022 Sveriges skogsbest\u00e5nd \u00f6kar stadigt och det aktiva och h\u00e5llbara skogsbruket \u00e4r avg\u00f6rande i EU:s gr\u00f6na omst\u00e4llningsarbete och b\u00f6r definieras som h\u00e5llbart \u00e4ven inom EU:s taxonomi <\/p>\n\n\n\n
\u2022 Kolbalansen ska inte ber\u00e4knas p\u00e5 enskilda skogsbest\u00e5nd eller \u00f6ver en kort tidsperiod <\/p>\n\n\n\n
\u2022 Bioenergi och biodrivmedel \u00e4r avg\u00f6rande i klimatarbetet och b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r inte betecknas som en \u00f6verg\u00e5ngsteknologi <\/p>\n\n\n\n
\u2022 Kriterierna f\u00f6r vattenkraft i den delegerade akten b\u00f6r vara synkroniserade med ramdirektivet f\u00f6r vatten <\/p>\n\n\n\n
Generella synpunkter <\/strong><\/p>\n\n\n\n Taxonomins kriterier f\u00e5r alltf\u00f6r omfattande konsekvenser f\u00f6r att beslutas om genom en delegerad akt <\/strong><\/p>\n\n\n\n H\u00e5llbarhetskriterierna i taxonomin kommer att bli starkt styrande f\u00f6r framtida investeringar i EU. Kriterierna kommer direkt att p\u00e5verka hur banker och kreditinstitut v\u00e4ljer att l\u00e5na ut pengar och hur finansmarknaden v\u00e4ljer att investera. Kriterierna kan ocks\u00e5 komma att p\u00e5verka andra EU-fonder, statsst\u00f6dsregler et cetera. Det till kommissionen delegerade ansvaret att besluta om de tekniska specifikationerna f\u00f6r h\u00e5llbarhetskriterier kan tyckas handla om detaljer, men i sj\u00e4lva verket har den exakta utformningen av dessa specifikationer en mycket stor p\u00e5verkan och EFNS anser inte att EU-kommissionen ensam b\u00f6r ges mandatet att besluta om dessa. <\/p>\n\n\n\n F\u00f6rl\u00e4ngd samr\u00e5dstid f\u00f6r den delegerade akten kr\u00e4vs f\u00f6r en grundlig analys Den delegerade akterna omfattar \u00f6ver 500 sidor tekniska detaljer kring m\u00e5nga olika omr\u00e5den. Det \u00e4r inte realistiskt att verksamheter som ber\u00f6rs av regleringen ska hinna analysera f\u00f6rslagets konsekvenser med en samr\u00e5dstid p\u00e5 4 veckor. EFNS understryker att en l\u00e4ngre samr\u00e5dsperiod kr\u00e4vs. <\/p>\n\n\n\n Taxonomin b\u00f6r synkroniseras med annan klimat- och milj\u00f6lagstiftning p\u00e5 EU-niv\u00e5 <\/strong><\/p>\n\n\n\n H\u00e5llbarhetskriterierna i taxonomin tycks ha utvecklats vid sidan av annan klimat- och milj\u00f6lagstiftning i EU. L\u00e4nder och f\u00f6retag arbetar nu f\u00f6r att anpassa sig till de nya krav och h\u00e5llbarhetskriterier som regleras genom till exempel f\u00f6rnybarhetsdirektivet (REDII) och ramdirektivet f\u00f6r vatten. H\u00e5llbarhetskriterierna i taxonomin och RED II skiljer sig \u00e5t vilket skapar en olycklig otydlighet om vad som ska anses h\u00e5llbart i EU. \u00c4ven vattenkraften som sedan 20 \u00e5r arbetar efter riktlinjerna i EU:s vattendirektiv f\u00e5r nu dubbla regleringar med motstridiga krav att f\u00f6rh\u00e5lla sig till. <\/p>\n\n\n\n EFNS understryker vikten av teknikneutralitet inom ramen f\u00f6r taxonomin och ser \u00e4ven en risk att taxonomins uppl\u00e4gg missar systemperspektiven d\u00e5 den bygger p\u00e5 bed\u00f6mning av enskilda aktiviteter, var f\u00f6r sig och inte som en helhet. <\/p>\n\n\n\n En bed\u00f6mning av h\u00e5llbarhet m\u00e5ste ta h\u00e4nsyn till regionala skillnader <\/strong><\/p>\n\n\n\n Europas l\u00e4nder och regioner ser mycket olika ut. Norra Sverige \u00e4r rikt p\u00e5 skog och stora vattendrag. Vi har ett kallt klimat, l\u00e5nga avst\u00e5nd och en liten befolkning i f\u00f6rh\u00e5llande till ytan vi lever p\u00e5. Vad som \u00e4r ett h\u00e5llbart nyttjande av naturresurser p\u00e5 en plats kan vara oh\u00e5llbart p\u00e5 en annan beroende p\u00e5 skilda f\u00f6ruts\u00e4ttningar. EFNS saknar en \u00f6ppenhet f\u00f6r regionala skillnader i den delegerade akternas h\u00e5llbarhetskriterier. <\/p>\n\n\n\n Skogsbruk<\/strong> <\/p>\n\n\n\n Det aktiva och h\u00e5llbara skogsbruket \u00e4r avg\u00f6rande i EU:s gr\u00f6na omst\u00e4llningsarbete och b\u00f6r definieras som h\u00e5llbart \u00e4ven inom EU:s taxonomi <\/strong><\/p>\n\n\n\n Norra Sveriges skog \u00e4r en del av det boreala skogsekosystemet. Med en yta p\u00e5 222 564 km2 d\u00e4r 97% av den produktiva landarealen \u00e4r t\u00e4ckt av skog \u00e4r norra Sverige en av Europas skogrikaste regioner och Sveriges skogsbest\u00e5nd \u00f6kar stadigt. Under 1900-talet f\u00f6rdubblades i det n\u00e4rmaste virkesf\u00f6rr\u00e5det och lagret av kol i svensk skog, samtidigt som virkessk\u00f6rden \u00f6kade till det dubbla. Ut\u00f6ver den brukade skogen har Sverige en skyddad skogsmark som \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n de hela skogsbest\u00e5nden i 21 andra EU-l\u00e4nder. <\/p>\n\n\n\n Europaforum uppfattar kriterierna i den delegerade akten som ett underk\u00e4nnande av allt normalt skogsbruk och detta v\u00e4nder vi oss starkt mot. F\u00f6r att uppn\u00e5 klimatneutralitet 2050 \u00e4r m\u00f6jligheten att bedriva ett effektivt och h\u00e5llbart skogsbruk avg\u00f6rande. Skogar med god tillv\u00e4xt \u00f6ver tid kommer under all \u00f6versk\u00e5dlig framtid att binda koldioxid och leverera h\u00e5llbar r\u00e5vara till samh\u00e4llsnyttiga, biobaserade produkter som ers\u00e4tter fossil r\u00e5vara. Varje \u00e5r bidrar svensk skogsn\u00e4ring med klimatnytta som \u00e4r n\u00e4stan dubbelt s\u00e5 stor som de utsl\u00e4pp Sverige rapporterar. EU borde ist\u00e4llet stimulera den minskning av fossila utsl\u00e4pp som uppst\u00e5r n\u00e4r skogens produkter ers\u00e4tter fossilbaserade. <\/p>\n\n\n\n Kolbalansen ska inte ber\u00e4knas p\u00e5 enskilda skogsbest\u00e5nd eller \u00f6ver en kort tidsperiod I det svenska skogslandskapet finns skog i varierande \u00e5lder som avverkas vid olika tidpunkter. Rotationsperioden f\u00f6r skog i Sverige \u00e4r 80\u2013100 \u00e5r vilket g\u00f6r att krav p\u00e5 kolbalans inom 20 \u00e5r f\u00f6r varje enskild skogs\u00e4gare \u00e4r n\u00e4st intill om\u00f6jligt att uppn\u00e5 och kommer inte att leda till n\u00e5gon ytterligare klimatnytta. Med ett h\u00e5llbart skogsbruk, d\u00e4r det sker en kontinuerlig \u00e5terplantering och d\u00e4r man tar h\u00e4nsyn till markens kolf\u00f6rr\u00e5d och l\u00e5ngsiktiga produktionsf\u00f6rm\u00e5ga, kan svensk skog avverkas till volymer motsvarande dess tillv\u00e4xt samtidigt som kolf\u00f6rr\u00e5det i skogslandskapet h\u00e5lls intakt eller till och med \u00f6kar \u00f6ver ett l\u00e4ngre tidsperspektiv. Detta samtidigt som den biologiska m\u00e5ngfalden bevaras. EFNS betonar att skogens roll i klimatarbetet inte kan v\u00e4rderas utifr\u00e5n sn\u00e4va betraktelser av kolfl\u00f6den i enskilda skogsbest\u00e5nd eller \u00f6ver en kort tidsperiod. <\/p>\n\n\n\n Bioenergi<\/strong> <\/p>\n\n\n\n Bioenergi och biodrivmedel \u00e4r avg\u00f6rande i klimatarbetet och b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r inte betecknas som en \u00f6verg\u00e5ngsteknologi <\/strong><\/p>\n\n\n\n Bioenergi fr\u00e5n skoglig biomassa \u00e4r en av grundstommarna i svenska energisystem och st\u00e5r f\u00f6r ungef\u00e4r 40 procent av energitillf\u00f6rseln. Skogsn\u00e4ringens reststr\u00f6mmar anv\u00e4nds f\u00f6r produktion av v\u00e4rme och el i v\u00e4rmeverk och kraftv\u00e4rmeverk och ers\u00e4tter olja och kol. Restprodukter fr\u00e5n massaindustrin anv\u00e4nds f\u00f6r att producera biodrivmedel och d\u00e4r finns en stor potential att \u00f6ka produktionen. Den svenska reduktionsplikten f\u00f6r drivmedel har tillkommit f\u00f6r att byta ut de fossila br\u00e4nslena mot f\u00f6rnybara med en f\u00f6rv\u00e4ntan att det ska skapa nya investeringar i produktion av biobr\u00e4nslen fr\u00e5n svensk skogsr\u00e5vara. Kommissionen har ocks\u00e5 tagit initiativ till att \u00f6ka andelen fossilfria flygbr\u00e4nslen och under \u00f6versk\u00e5dlig tid kommer det att handla om biobr\u00e4nslen. Att inte klassa biobr\u00e4nslen som h\u00e5llbara kommer att blockera n\u00f6dv\u00e4ndiga investeringar. Bioenergi \u00e4r vidare en resurs vid framst\u00e4llning av gr\u00f6n v\u00e4tgas. <\/p>\n\n\n\n I REDII betonas bioenergins betydelse f\u00f6r energif\u00f6rs\u00f6rjningen och s\u00e4tter upp regler f\u00f6r hur bioenergi ska kunna produceras h\u00e5llbart. Den delegerade akten fr\u00e5n EUkommissionen, d\u00e4r bioenergi betraktas som en \u00f6verg\u00e5ngsteknologi, \u00e4r inte alls i samklang med REDII och denna dubbeltydighet riskerar allvarligt att skada viljan att investera i h\u00e5llbara bioenergil\u00f6sningar. <\/p>\n\n\n\n Ett annat exempel \u00e4r Fonden f\u00f6r en r\u00e4ttvis omst\u00e4llning (JTF) d\u00e4r investeringar i bioraffinaderier f\u00f6resl\u00e5s f\u00f6r en h\u00e5llbar omst\u00e4llning, vilket strider mot kriterierna i taxonomin d\u00e4r bioenergi f\u00f6resl\u00e5s fasas ut. EFNS understryker att bioenergi ska ses som en l\u00e5ngsiktig teknologi och som en del av en h\u00e5llbar energif\u00f6rs\u00f6rjning. <\/p>\n\n\n\n Vattenkraft<\/strong> <\/p>\n\n\n\n Kriterierna f\u00f6r vattenkraft i den delegerade akten b\u00f6r vara synkroniserade med ramdirektivet f\u00f6r vatten <\/strong><\/p>\n\n\n\n EFNS v\u00e4lkomnar att vattenkraft inte l\u00e4ngre betraktas som en teknologi som ska fasas ut, som f\u00f6rst f\u00f6reslogs i TEG-rapporten. F\u00f6r vattenkraften har den svenska regeringen nyligen beslutat om en ambiti\u00f6s nationell plan vars syfte \u00e4r att n\u00e5 den f\u00f6r samh\u00e4llet b\u00e4sta avv\u00e4gningen mellan vattenmilj\u00f6 och vattenkraft. De detaljkrav som st\u00e4lls p\u00e5 vattenkraft i kommissionens f\u00f6rslag \u00e4r ensidigt fokuserade p\u00e5 vattenmilj\u00f6, och inte p\u00e5 produktion av f\u00f6rnybar energi. De \u00e4r ocks\u00e5 mer detaljerade \u00e4n i ramdirektivet f\u00f6r vatten som redan har h\u00f6gt satta milj\u00f6m\u00e5l. EFNS betonar vikten av en balans mellan milj\u00f6m\u00e5l och produktion samt att kriterierna i den delegerade akten \u00e4r synkroniserade med ramdirektivet f\u00f6r vatten. <\/p>\n\n\n\n Antaget av Europaforum Norra Sverige den 16 december 2020 <\/strong><\/p>\n\n\n\n Glenn Nordlund (S) Ordf\u00f6rande EFNS Region V\u00e4sternorrland <\/p>\n\n\n\n \u00c5sa \u00c5gren Wikstr\u00f6m (M) Vice ordf\u00f6rande EFNS Region V\u00e4sterbotten<\/p>\n\n\n\n Jonny Lundin (C) Region V\u00e4sternorrland <\/p>\n\n\n\n Erik L\u00f6vgren (S) Kommunf\u00f6rbundet V\u00e4sternorrland <\/p>\n\n\n\n Rickard Carstedt (S) Region V\u00e4sterbotten <\/p>\n\n\n\n Ann \u00c5str\u00f6m (S) Region V\u00e4sterbotten <\/p>\n\n\n\n Nils-Olov Lindfors (C) Region Norrbotten <\/p>\n\n\n\n Britta Flinkfeldt (S) Norrbottens Kommuner <\/p>\n\n\n\n Anders Josefsson (M) Norrbottens Kommuner <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Elise Ryder Wik\u00e9n (M) Region J\u00e4mtland H\u00e4rjedalen <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Robert Uitto (S) Region J\u00e4mtland H\u00e4rjedalen <\/p>\n\n\n\n Jonas Andersson (S) Kommunerna i J\u00e4mtlands l\u00e4n <\/p>\n\n\n\n Daniel Danielsson (C) Kommunerna i J\u00e4mtlands l\u00e4n<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n