Europaforum Norra Sverige (EFNS) \u00e4r ett n\u00e4tverk f\u00f6r politiker p\u00e5 lokal och regional niv\u00e5 fr\u00e5n Norrbotten, V\u00e4sterbotten, J\u00e4mtland H\u00e4rjedalen och V\u00e4sternorrland. EFNS \u00e4r en m\u00f6tesplats och kunskapsarena d\u00e4r EU:s politik analyseras och diskuteras i de avseenden d\u00e4r den ber\u00f6r norra Sverige. EFNS bevakar Europafr\u00e5gor f\u00f6r att p\u00e5verka EU:s lagstiftning, EU:s strategier och handlingsprogram samt EU:s budget. Syftet med EFNS \u00e4r att tillvara ta norra Sveriges intressen b\u00e5de p\u00e5 den europeiska arenan och i f\u00f6rh\u00e5llanden till den nationella niv\u00e5n i fr\u00e5gor med ett tydligt europeiskt perspektiv. <\/p>\n\n\n\n
Med anledning av EU-kommissionens samr\u00e5d om landsbygdsutveckling vill Europaforum norra Sverige framf\u00f6ra f\u00f6ljande synpunkter: <\/p>\n\n\n\n
\u2022 Fr\u00e4mja en mer platsbaserad politik <\/p>\n\n\n\n
\u2022 St\u00e4rka l\u00e4nken mellan stad och land \u2022 Investera i digital och transportinfrastruktur <\/p>\n\n\n\n
\u2022 Hantera territoriella marknadsmisslyckanden <\/p>\n\n\n\n
\u2022 St\u00f6tta entrepren\u00f6rskap och innovationskapacitet i glesa milj\u00f6er <\/p>\n\n\n\n
\u2022 Tillvarata potentialen f\u00f6r gr\u00f6n omst\u00e4llning <\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
Fr\u00e4mja en mer platsbaserad politik <\/strong><\/p>\n\n\n\n Norra Sverige har s\u00e4rskilda utmaningar som g\u00f6r regionerna s\u00e5rbara, s\u00e5som stora avst\u00e5nd, gles- och \u00e5ldrande befolkning, liten kritisk massa, kallt klimat, samt en konjunkturk\u00e4nslig och naturresursbaserad ekonomi. Samtidigt levererar regionerna stora merv\u00e4rden, inte minst r\u00e5varor till hela Europa. Det finns stora risker med sm\u00e5 r\u00e5varuberoende ekonomier med en liten hemmamarknad och s\u00e4mre tillg\u00e5ng till externt kapital och kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning p\u00e5 grund av f\u00e5 m\u00e4nniskor och l\u00e5nga avst\u00e5nd. Men med r\u00e4tt utformad politik och med r\u00e4tt \u00e5terfl\u00f6de av anpassade investeringsmedel besitter de nordliga regionerna stor potential f\u00f6r l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbar tillv\u00e4xt och avg\u00f6rande resurser f\u00f6r att bidra till EU:s m\u00e5l om klimatneutralitet. <\/p>\n\n\n\n Det finns inte en sorts landsbygd utan flera olika som kr\u00e4ver olika anpassade strategier och utvecklingsst\u00f6d utifr\u00e5n sina unika f\u00f6ruts\u00e4ttningar. I grunden handlar regional utveckling om samspelet mellan den lokala platsen och dess omgivning, inklusive l\u00e4nken mellan stad och land. Det \u00e4r s\u00e4rskilt tydligt i OECD:s studie av NSPA 2017, OECD:s regional Outlook 2016, och den senaste OECD-studien: Rural Well-Being: Geography of Opportunities. Europa \u00e4r till stor del ett myller av sm\u00e5- och medelstora st\u00e4der. Medans det nordligaste Europa pr\u00e4glas mer av extrem gleshet och utspridda sm\u00e5 samh\u00e4llen, som samtidigt \u00e4r regionala tillv\u00e4xtmotorer f\u00f6r dess omgivning. En EU-vision med tillh\u00f6rande investeringsverktyg m\u00e5ste f\u00e5nga, ta h\u00e4nsyn till och tillvarata varje plats specifika f\u00f6ruts\u00e4ttningar och potential. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att utveckla statistik och data som kan ge r\u00e4tt underlag f\u00f6r viktiga analyser, s\u00e4rskilt f\u00f6r omr\u00e5den med sv\u00e5ra strukturella utmaningar och geografiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar som norra Sverige. <\/p>\n\n\n\n St\u00e4rka l\u00e4nken mellan stad och land <\/strong><\/p>\n\n\n\n EFNS anser att EU:s olika politikomr\u00e5den f\u00f6r utveckling och tillv\u00e4xt med tillh\u00f6rande investeringsinstrument m\u00e5ste baseras p\u00e5- och kunna anpassas till varje regions unika sammanhang och f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Framg\u00e5ngsrik lokal- och regional utveckling av ekonomi, samh\u00e4lle och milj\u00f6 kr\u00e4ver platsbaserad politik, tv\u00e4rsektoriell samordning och flerniv\u00e5styre f\u00f6r att kunna ta sig an platsspecifika utmaningar och m\u00f6jligheter. EU:s program b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r vara mer platsbaserade, eller territoriella, f\u00f6r att vara mer effektiva. I de nordliga glesbefolkade omr\u00e5dena med stora avst\u00e5nd och demografiska utmaningar \u00e4r behovet av en holistisk och platsbaserad politik f\u00f6r regional utveckling, infrastruktur, arbetsmarknadspolitik, samt utveckling av b\u00e5de stad och land, extra tydligt. EFNS ifr\u00e5gas\u00e4tter d\u00e4rf\u00f6r att landsbygdsutveckling s\u00e4rskiljs fr\u00e5n regional utveckling, s\u00e5 som att det exempelvis inte omfattas av det gemensamma regelverket f\u00f6r EU:s sammanh\u00e5llningspolitik. <\/p>\n\n\n\n Enligt OECD \u00e4r l\u00e4nken mellan stad och land helt avg\u00f6rande f\u00f6r tillv\u00e4xt, vilket d\u00e5 g\u00f6r uppdelningen mellan t\u00e4ta och glesa milj\u00f6er mots\u00e4gelsefull. Tillv\u00e4xtpolitiken b\u00f6r ist\u00e4llet kunna anpassas b\u00e4ttre till olika regioners olika s\u00e4rskilda f\u00f6ruts\u00e4ttningar och m\u00f6jligheter. Platsbaserade strategier f\u00f6r regional utveckling och smart specialisering (S3) \u00e4r l\u00e4mpliga utg\u00e5ngspunkter f\u00f6r utformning och implementering av EU:s olika fonder och program. S3 ger b\u00e5de en analytisk bas och \u00e4r en strategisk samordning av lokala, regionala, nationella och europeiska insatser f\u00f6r regional utveckling och karakteriseras b\u00e5de av strategier f\u00f6r diversifiering av regionala ekonomier och fr\u00e4mjande av en h\u00e5llbar omst\u00e4llning. Investera i digital och transportinfrastruktur EFNS v\u00e4lkomnar EU:s politiska ambition att bidra till att skapa b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar att leva, bo och verka i glesa milj\u00f6er. Ett av de viktigaste verktygen f\u00f6r det \u00e4r tillg\u00e5ngen till digitala tj\u00e4nster med god service, tillg\u00e4nglighet, trygghet och livskvalitet oavsett var man bor. Tillg\u00e5ng till snabbt bredband \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att kunna anv\u00e4nda digitala tj\u00e4nster fullt ut. Utbyggnaden av snabbt bredband m\u00e5ste p\u00e5skyndas. Idag har \u00e5tta av tio hush\u00e5ll i Sverige tillg\u00e5ng till fiber eller snabbt bredband via fiber motsvarande 100 Mbit\/s, medan motsvarande siffra i stora delar av norra Sverige \u00e4r ungef\u00e4r tre av tio hush\u00e5ll.<\/p>\n\n\n\n Sv\u00e5ra territoriella f\u00f6ruts\u00e4ttningar g\u00f6r att kommersiella akt\u00f6rer inte ser tillr\u00e4ckliga ekonomiska incitament i att bygga bredband via fiber p\u00e5 platser med stora avst\u00e5nd. 5Gn\u00e4tet n\u00e4mns ofta som ett alternativ till fiber men det kommer troligen inte att bli aktuellt i n\u00e4rtid d\u00e5 det kr\u00e4vs att fiber f\u00f6rst dras till en mast som sedan ska f\u00f6rs\u00f6rja ett stort antal 5Gmaster placerade p\u00e5 300\u2013700 meters avst\u00e5nd fr\u00e5n varandra. Norra Sveriges geografiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6rsv\u00e5rar en s\u00e5dan utbyggnad. Ist\u00e4llet kr\u00e4vs en bred samverkan och s\u00e4rskilt investeringsst\u00f6d f\u00f6r att bygga ut bredband och s\u00e4kra tillg\u00e5ng och kunna tillvarata digitaliseringens m\u00f6jligheter. <\/p>\n\n\n\n Norra Sveriges tillg\u00e5ng till r\u00e5varor och f\u00f6r\u00e4dlade produkter kritiska f\u00f6r europeisk industri och EU:s gr\u00f6na omst\u00e4llning kr\u00e4ver funktionella och robusta v\u00e4g-, j\u00e4rnv\u00e4gs- och sj\u00f6f\u00f6rbindelser. OECD-studien av NSPA visar p\u00e5 industrins behov av n\u00f6dv\u00e4ndiga investeringar b\u00e5de i nordsydliga transportstr\u00e5k till EU:s inre marknad, men ocks\u00e5 investeringar i \u00f6st-v\u00e4stliga transportstr\u00e5k till marknader i Asien och v\u00e4sterut \u00f6ver Atlanten. EU-kommissionen rapport om investeringsprioriteringar i Arktis visar p\u00e5 att det saknas investeringar i framf\u00f6rallt infrastruktur f\u00f6r att kunna tillvarata tillv\u00e4xtpotentialen i det europeiska Arktis. <\/p>\n\n\n\n EFNS efterlyser flexibilitet f\u00f6r att kunna investera i flygplatsinfrastruktur och d\u00e4rmed st\u00f6dja omstarten av ekonomisk verksamhet i de nordligaste regionerna i Europa. Den totala nedst\u00e4ngningen av flygtrafik p\u00e5 grund av virusutbrottet har sm\u00e4rtsamt visat p\u00e5 samh\u00e4llen och f\u00f6retags br\u00e4cklighet och beroende av tillg\u00e5ng till flygplatser, s\u00e5som inom turism, testb\u00e4ddar till globala industrier, samt sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag som levererar nischprodukter och tj\u00e4nster genom globala v\u00e4rdekedjor. Samtidigt som flygindustrin genomg\u00e5r en nedg\u00e5ng i efterfr\u00e5gan s\u00e5 utvecklas tekniken f\u00f6r att minska koldioxidutsl\u00e4ppen v\u00e4ldigt snabbt. En industriell omvandling som kommer att kr\u00e4va betydande investeringar i flygplatsinfrastruktur, s\u00e4rskilt i regioner med l\u00e5nga avst\u00e5nd d\u00e4r det inte finns f\u00e5 rimliga alternativ till flygtrafik. <\/p>\n\n\n\n Hantera territoriella marknadsmisslyckanden <\/strong><\/p>\n\n\n\n Satsningar p\u00e5 intermodalitet mellan transportslag, tillg\u00e5ng till bredband, och utbyggnad av ladd-infrastruktur beh\u00f6ver kraftigt \u00f6ka i glesa milj\u00f6er. Kommunerna vill, men bristande ekonomisk styrka i kombination med begr\u00e4nsande regelverk g\u00f6r det sv\u00e5rt att nyttja offentliga medel. Erfarenheten visar att regelsystemen kan utg\u00f6ra stora, eller till och med avg\u00f6rande hinder, f\u00f6r att medfinansiera investeringar i exempelvis snabbladdstolpar med b\u00e5de nationella eller europeiska offentliga medel. D\u00e4rtill finns \u00e4ven stora marknadsm\u00e4ssiga utmaningar, d\u00e5 satsningen sannolikt \u00e4r ekonomiskt of\u00f6rdelaktigt f\u00f6r den akt\u00f6r som st\u00e5r f\u00f6r investeringen. <\/p>\n\n\n\n En annan utmaning i glesa milj\u00f6er \u00e4r att uppr\u00e4tth\u00e5lla bussf\u00f6rbindelser med kommersiell g\u00e5ngbarhet. Territoriella marknadsmisslyckanden om\u00f6jligg\u00f6r ofta regional trafik p\u00e5 kommersiell grund. Kollektivtrafiken bidrar till att tillg\u00e4ngligheten till service, arbete, utbildning, kultur och fritid f\u00f6rb\u00e4ttras \u00f6ver ett st\u00f6rre geografiskt omr\u00e5de, och ett grundl\u00e4ggande kollektivtrafikutbud \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt f\u00f6r en aktiv, levande och sammanh\u00e5llen region. Fortsatta undantag fr\u00e5n EU:s statsst\u00f6dsregler \u00e4r en grundf\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r kommuner och regioner att kunna tillgodose grundl\u00e4ggande behov i glesa milj\u00f6er, s\u00e5som transportst\u00f6d och offentlig subvention till regionala flygplatser. <\/p>\n\n\n\n St\u00f6tta entrepren\u00f6rskap och innovationskapacitet i glesa milj\u00f6er <\/strong><\/p>\n\n\n\n I glesbefolkade regioner med stora avst\u00e5nd och brist p\u00e5 kritisk massa tvingas ofta f\u00f6retag och akademiska institutioner att samarbeta interregionalt och internationellt. Regionerna med glesa milj\u00f6er har i regel ocks\u00e5 mindre ekonomier med en h\u00f6gre grad av sm\u00e5- och mikrof\u00f6retag, samt sm\u00e5 lokala och regionala myndigheter med bristande institutionell kapacitet. Det inneb\u00e4r att glesbefolkade omr\u00e5den s\u00e4llan kan skapa hela innovationsekosystem inom den egna regionen utan beh\u00f6ver st\u00e4rka sin kapacitet genom n\u00e4tverk utanf\u00f6r regionen i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning \u00e4n andra regioner1 . Arbetet med smart specialisering beh\u00f6ver mer aktivt \u00e5tf\u00f6ljas av investeringar i kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning och attraktivitet, d\u00e5 tillg\u00e5ngen till arbetskraft \u00e4r begr\u00e4nsad i och med stora avst\u00e5nd och brist p\u00e5 kritisk massa. Dessutom \u00e4r f\u00f6rm\u00e5gan att erbjuda h\u00f6gre utbildning i glest befolkade 1 https:\/\/ec.europa.eu\/jrc\/en\/publication\/eur-scientific-and-technical-research-reports\/implementingsmartspecialisation-sparsely-populated-areas omr\u00e5den ocks\u00e5 av stor betydelse f\u00f6r att hantera alla de utmaningar som n\u00e4mns ovan, vilket OECD p\u00e5pekade i den territoriella \u00f6versynen av NSPA 2017. <\/p>\n\n\n\n Tillvarata potentialen f\u00f6r gr\u00f6n omst\u00e4llning <\/strong><\/p>\n\n\n\n EFNS v\u00e4lkomnar EU:s m\u00e5l att ha nettonollutsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser senast \u00e5r 2050, och att Europa d\u00e4rmed blir den f\u00f6rsta klimatneutrala v\u00e4rldsdelen. EU:s gr\u00f6na giv \u00e4r ett bra initiativ som s\u00e4tter agendan f\u00f6r h\u00e5llbar regional utveckling fram\u00f6ver. EU:s nya skogsstrategi \u00e4r ett av initiativen som kommer att ha stor betydelse f\u00f6r norra Sverige. Med en yta p\u00e5 222 564 kvadratkilometer, d\u00e4r 97% av den produktiva landarealen \u00e4r t\u00e4ckt av skog, \u00e4r norra Sverige en av Europas skogrikaste regioner. F\u00f6r att en gr\u00f6n omst\u00e4llning ska vara m\u00f6jlig m\u00e5ste skogen forts\u00e4ttningsvis ha en central roll i den gr\u00f6na omst\u00e4llningen. Skogens tillv\u00e4xt bidrar positivt till klimatet, och det h\u00e5llbara skogsbruket bidrar till h\u00e5llbara produkter som i stor utstr\u00e4ckning kan ers\u00e4tta betong, plaster och bidra till fossilfria br\u00e4nslen. Norra Sverige \u00e4r d\u00e4rmed centralt f\u00f6r den gr\u00f6na samh\u00e4llsomvandlingen med ett aktivt och uth\u00e5lligt skogsbruk, samt god tillg\u00e5ng till f\u00f6rnyelsebara energik\u00e4llor s\u00e5som biomassa, vattenkraft och vindkraft. Det \u00e4r ocks\u00e5 i norra Sverige som drygt h\u00e4lften av EU:s tillg\u00e5ngar till kritiska r\u00e5varor, mineraler och metaller, samt s\u00e4llsynta jordartsmetaller finns och kommer att kr\u00e4vas f\u00f6r att n\u00e5 EU:s klimat och energim\u00e5l. <\/p>\n\n\n\n Trots att de stora naturtillg\u00e5ngarna ger betydande tillskott till EU:s ekonomi och den globala marknaden, s\u00e5 \u00e4r det ofta en sv\u00e5r ekonomisk situation i de omr\u00e5den d\u00e4r resurserna utvinns, d\u00e5 vinsterna och skatteint\u00e4kterna som genereras till stor del hamnar i storst\u00e4der och hos staten. De industriella processerna med utvinning och f\u00f6r\u00e4dling av naturresurser s\u00e4tter stor press p\u00e5 lokala samh\u00e4llen att f\u00f6rs\u00f6rja f\u00f6retagen med kompetens, och samtidigt f\u00f6rs\u00f6ka skapa attraktiva samh\u00e4llen och livsmilj\u00f6er f\u00f6r mer l\u00e5ngsiktig och h\u00e5llbar utveckling, och d\u00e4rmed undvika lokala ekonomier som bygger p\u00e5 fly-in, fly-out och mer begr\u00e4nsade industriella cykler. S\u00e4rskilt st\u00f6d f\u00f6r att hantera de olika dimensionerna p\u00e5 platser med stora naturtillg\u00e5ngar \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4rskilt viktigt, och n\u00e5got som kr\u00e4ver mer platsbaserad politik och mer flexibel utformning av EU:s olika investeringsinstrument. <\/p>\n\n\n\n Antaget vid Europaforum Norra Sverige 30 november 2020 <\/strong><\/p>\n\n\n\n Glenn Nordlund (S) Ordf\u00f6rande EFNS Region V\u00e4sternorrland <\/p>\n\n\n\n \u00c5sa \u00c5gren Wikstr\u00f6m (M) Vice ordf\u00f6rande EFNS Region V\u00e4sterbotten<\/p>\n\n\n\n Jonny Lundin (C) Region V\u00e4sternorrland <\/p>\n\n\n\n Erik L\u00f6vgren (S) Kommunf\u00f6rbundet V\u00e4sternorrland <\/p>\n\n\n\n Rickard Carstedt (S) Region V\u00e4sterbotten <\/p>\n\n\n\n Ann \u00c5str\u00f6m (S) Region V\u00e4sterbotten <\/p>\n\n\n\n Nils-Olov Lindfors (C) Region Norrbotten <\/p>\n\n\n\n Britta Flinkfeldt (S) Norrbottens Kommuner <\/p>\n\n\n\n Anders Josefsson (M) Norrbottens Kommuner <\/p>\n\n\n\n Elise Ryder Wik\u00e9n (M) Region J\u00e4mtland H\u00e4rjedalen <\/p>\n\n\n\n Robert Uitto (S) Region J\u00e4mtland H\u00e4rjedalen <\/p>\n\n\n\n Jonas Andersson (S) Kommunerna i J\u00e4mtlands l\u00e4n <\/p>\n\n\n\n Daniel Danielsson (C) Kommunerna i J\u00e4mtlands l\u00e4n<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n