Europaforum Norra Sverige (EFNS) är ett nätverk för politiker på lokal och regional nivå från Norrbotten, Västerbotten, Jämtland Härjedalen och Västernorrland. EFNS är en mötesplats och kunskapsarena där EU:s politik analyseras och diskuteras i de avseenden där den berör norra Sverige. EFNS bevakar Europafrågor för att påverka EU:s lagstiftning, EU:s strategier och handlingsprogram samt EU:s budget. Syftet med EFNS är att tillvara ta norra Sveriges intressen både på den europeiska arenan och i förhållanden till den nationella nivån i frågor med ett tydligt europeiskt perspektiv.
EFNS står bakom EU:s mål att bli klimatneutralt till 2050 och välkomnar en revidering av LULUCF. Vi tackar för möjligheten att komma med inspel inför revideringen av LULUCF och vill härmed bidra med våra ståndpunkter:
• Svenskt skogsbruk visar att det går att öka inbindningen av koldioxid i skogen
• Sveriges förslag till referensnivå för skog bör godkännas
• Kolbindning i biomassan kan vara ett komplement i arbetet med utsläppsminskningar men kan inte kompensera för utsläpp av fossilt kol
• Jord- och skogsbruk måste långsiktigt inriktas på en hållbar produktion- inte enbart på kolinlagring
• Substitutionseffekten av produkter från skog och mark får inte underskattas
• Erfarenheten av handelsbaserade incitament är god
• Stöd behövs till forskning och utveckling kring markanvändningens utsläpp och upptag av växthusgaser
• LULUCF måste göras begriplig för de som berörs
Svenskt skogsbruk visar att det går att öka inbindningen av koldioxid i skogen
EU-kommissionen utgår från förutsättningen att kolupptagen i EU minskar. Det stämmer kanske för EU som helhet, men inte för Sverige som land. Sverige har på hundra år med aktivt skogsbruk fördubblat inbindningen av koldioxid i de svenska skogarna. Detta är väl dokumenterat av den svenska riksskogstaxeringen. Den svenska skogen och träprodukterna från den binder årligen in 93 miljoner ton koldioxid. Den maximala klimateffekten uppstår när den avverkade volymen skog ligger nära tillväxten. Därför är det ur klimatsynpunkt bra att öka tillväxten i de produktionsskogar som finns i norra Sverige. EFNS betonar att det är det aktiva förvaltandet och brukandet av skogen som lett ökningen, då skogsägare gärna vill se sina tillgångar öka, inte minska.
Sveriges förslag till referensnivå för skog bör godkännas av kommissionen
EFNS vill betona att det är viktigt Sveriges förslag till referensnivå för skog godkänns av kommissionen utan begränsningar. Den referensnivå som Sverige föreslagit vilar på mycket stabila prognoser över svensk skogs framtida utveckling och är framtagna av Sveriges riksskogstaxering. Den föreslagna nivån kommer att innebära att kolinbindning i skogslandskapet kan fortsätta att öka samtidigt som mängden biomassa som tillförs samhället också kan fortsätta att öka. Begränsningar av den förslagna nivån kommer att minska Sveriges möjligheter att bidra till EU:s gröna giv genom att mängden biobaserade material och bioenergi som substituerar materiel och energi av fossilt ursprung riskerar att minska och på sikt riskerar även kolinbindning i skogslandskapet.
Kolbindning i biomassan kan vara ett komplement i arbetet med utsläppsminskningar men kan inte kompensera för utsläpp av fossilt kol
Det är viktigt att se till att skogarna fortsätter att binda kol. Skogar tar upp koldioxid när de växer, men jämfört med fossila lager är kollagren i biomassan tillfälliga. De hotas ständigt av bränder, stormar, insekts- och svampangrepp och kan då i ett slag förlora sin funktion som kollager. Det är utsläpp av fossilt kol utgör det största hotet mot vårt klimat. Att lagra kol i mark och vegetation kan aldrig kompensera för det stora behovet av behovet att komma tillrätta med utsläppen av fossilt kol till atmosfären.
Jord- och skogsbruk måste långsiktigt inriktas på en hållbar produktion- inte enbart på kolinbindning
När skogens roll diskuteras i EU-sammanhang anser vissa att skogens primära roll i klimatarbetet är att vara en kolsänka och att den bästa klimateffekten ges när skogen lämnas obrukad. EFNS anser att det är helt felaktigt. Vår nationella Riksskogstaxering har entydigt dokumenterat och över ett århundrade visat att man kan aktivt bruka skogen till nytta för samhälle och samtidigt bygga upp kolinlagringen. Man måste även komma ihåg att jord- och skogsbruk fyller flera funktioner. Skogs- och jordbruksmark bidrar med förnybara produkter som baseras på solenergi och som till stor del kan ersätta produkter med fossilt ursprung. Skogsägare och jordbrukare vill producera varor. Deras verksamhet är viktig för vår försörjning, en levande landsbygd och en biobaserad industri. Olika brukningsmetoder kan ge olika effekt på inlagringen av kol och inlagring av kol behöver stimuleras, men jord- och skogsbrukares huvudaktiviteter kan inte vara att lagra kol för att kompensera för fossila utsläpp från andra sektorer i samhället.
Substitutionseffekten av produkter från skog och mark får inte underskattas
Bindningen av kol genom långlivade produkter från skogen är relativt stor, och det framgår också av Svenska Naturvårdsverkets redovisning av svenska upptag och utsläpp i LULUCF-redovisningen. Det som inte ingår i redovisningen är den substitutionseffekt uppstår när förnybara produkter och bränslen används istället för fossila. Resultatet av substitutionen är att motsvarande mängd fossil kol kan få fortsätta stanna i berggrunden och inte bidra till ökningen av den totala kolmängden i biosfären. Substitutionseffekten är viktigt ur ett helhetsperspektiv och måste också tas i beaktande för att hantera klimatutmaningen. EFNS anser att EU:s klimatpolitik i större utsträckning än idag måste fokusera på incitament för att binda kol från atmosfären som sedan blir till förnybara produkter.
Erfarenheten av handelsbaserade incitament är god
EU-kommissionen efterfrågar i konsultationen aktörernas syn på styrning. EFNS erfar att marknadsbaserade mekanismer fungerar väl. EU:s handel med utsläppsrätter har lett till en drastisk minskning av användningen av fossilt kol i EU. Handel med utsläpp är ett sätt att skapa flexibilitet, teknikneutralitet och kostnadseffektivitet. Det viktiga är att vi når målen tillsammans, inte hur och vem som står för utsläppsminskningarna. Det är de totala utsläppsminskningarna som är det väsentliga.
Stöd behövs till forskning och utveckling kring markanvändningens utsläpp och upptag av växthusgaser
Att hantera klimatutmaningen kräver mycket ny kunskap och inom kunskapsfältet utsläpp och upptag från mark och markanvändning är behovet av kunskapsutveckling stort. Vi behöver veta mer om hur utsläppen och upptagen ser ut och vad som påverkar dem. Vi behöver också utveckla nya tekniker för jord- och skogsbruk som minskar utsläppen, samtidigt som vi ökar produktion och avkastning.
LULUCF måste göras begriplig för de som berörs
Hela LULUCF-regleringen och dess funktion i EU:s klimatpolitik är mycket komplicerad. Egentligen är det bara ett mindre antal experter som tillfullo kan förstå hur regleringen fungerar och vilken effekt den får på markanvändning, utsläpp och inlagring. Detta är ett problem på flera sätt. Dels är det ett demokratiskt problem. Få aktörer har möjlighet att över huvudlaget kunna förstå tillräckligt mycket för att kunna göra relevanta inspel nu när regleringarna ses över. Sedan försvåras måluppfyllelsen om de som berörs inte förstår vad som förväntas av dem. EU-kommissionen måste tillsammans med medlemsländerna arbeta aktivt för att göra LULUCF mer begriplig för de människor, företag och samhällssektorer som berörs.
Antaget av Europaforum Norra Sverige den 5 februari 2021
Glenn Nordlund (S) Ordförande EFNS Region Västernorrland
Åsa Ågren Wikström (M) Vice ordförande EFNS Region Västerbotten
Jonny Lundin (C) Region Västernorrland
Erik Lövgren (S) Kommunförbundet Västernorrland
Rickard Carstedt (S) Region Västerbotten
Ann Åström (S) Region Västerbotten
Nils-Olov Lindfors (C) Region Norrbotten
Britta Flinkfeldt (S) Norrbottens Kommuner
Anders Josefsson (M) Norrbottens Kommuner
Elise Ryder Wikén (M) Region Jämtland Härjedalen
Robert Uitto (S) Region Jämtland Härjedalen
Jonas Andersson (S) Kommunerna i Jämtlands län
Daniel Danielsson (C) Kommunerna i Jämtlands län