Miljö, Energi och Klimat

 

I miljöpolitiken har EU och medlemsländerna en delad befogenhet att anta bindande akter i tre avseenden med lokala följder. Dessa är harmoniseringsregler vid miljökrav (ex. avgaser), regler för lägsta tillåtna miljöskyddsnivåer (vatten- och luftkvalitet bl.a.) och den gemensamma klimatpolitiken om utsläppsrätter (EU ETS) som täcker koldioxidemissioner från energiintensiv industri såsom järn- och stålindustrin och massa- och pappersindustrin.

EU-kommissionen presenterade för mandatperioden den ”Den europeiska gröna given”; en ny tillväxtstrategi för att ställa om till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi till 2050 utan nettoutsläpp och en tillväxt frikopplat från resursförbrukningen. Planen innehåller ett 50-tal initiativ för att minska EU-ländernas negativa påverkan på klimatet via åtgärder för att; minska utsläppen och energianvändningen, skydda livsmiljön, säkra en hållbar livsmedelspolitik och öka återvinningen av varor. Given omfattar också insatser för ren och trygg energi, byggande och renovering och smartmobilitet.

Det pågår flera processer inom EU som berör förutsättningarna vad gäller mark och vatten för att skapa energi och biobaserade produkter. Inom den gröna given ryms till exempel en ny skogsstrategi, en strategi för biologisk mångfald, en handlingsplan för cirkulär ekonomi samt en plan för nollutsläpp till vatten, jord och luft. Det finns även planer på en revidering av energiskattedirektivet och en översyn av förordningarna LULUCF (Land Use, Land Use Change and Forestry) och förnybarhetsdirektivet (REDII). Dessa styrdokument berör särskilt norra Sveriges speciella förutsättningar vid energieffektivisering såsom skogssektorn, kallt klimat, långa avstånd, utbyggd fjärrvärme t.ex. Därtill pågår EU-arbete kring kriterier för hållbara investeringar (taxonomi) som kan hämma användning av och investeringar i biodrivmedel, bioenergi, fjärrvärme, energiutvinning ur avfall med mera.