Forskning och innovation samt näringslivspolitik

 

EU är en stor aktör och finansiär av forskning, innovation och tillväxtfrämjande åtgärder genom regleringar och olika finansieringsinstrument både inom sammanhållningspolitiken och konkurrensutsatta medel såsom Horisont Europa, Kreativa Europa, Erasmus+ Digitala Europa etc.

Insatser för forskning och innovation främjar inte bara vetenskapliga framsteg utan även strategiska insatser för tillväxt, hållbarhet, digitalisering och säkerhet. Finansiering i ramprogrammet sker i hård konkurrens med excellens som ledstjärna. Med regionens unika tillgångar och många ledande aktörer inom t.ex. bioekonomi, rymd, automation, digitalisering, distansoberoende tjänster har norra Sveriges företag, offentlig sektor och FoI-aktörer haft stora framgångar och ramprogrammet har visat sig vara ett betydande redskap för norra Sveriges utveckling.

EU:s insatser inom forskning och innovation utgör ett verktyg för genomförande och utformning av unionens politiska ambitioner och blir därför viktig att påverka på de områden som har betydelse för EFNS. Ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont Europa, är det främsta verktyget för EU:s FoI policy från 2021. Det nya programmet har en som strategisk ansats för genomförandet EU:s politik och innehåller större och långsiktiga satsningar på utpekade prioriterade områden än dess föregångare horisont 2020. EU:s digitaliseringsstrategi och programmet Digitala Europa kommer att vara betydande för regionens möjligheter till innovationsarbete.

EU:s politik inom Näringsliv syftar till att förverkliga den inre marknaden samt att trygga EU:s råvaruförsörjning. Det sker genom en rad satsningar för att minska gränshinder och andra handelshinder vilket stärker konkurrenskraften för EU:s mikroföretag och små- och medelstora företag. På så sätt främjas framväxten av nya jobb och ekonomisk tillväxt. Genom EU:s konkurrenslagstiftning och regler motverkas snedvridning av marknaden och rättvisa och lika villkor eftersträvas. EU:s arbete manifesteras i en rad politikområden genom EU:s industristrategi, EU:s statsstödsregeler, direktivet för offentlig upphandling, EU:s råvarustrategi samt näringslivspolitiska perspektiv av EU:s skogsstrategi . Näringslivspolitiken måste ta hänsyn till Norra Sveriges unika förutsättningar i form av gles befolkningsstruktur, avstånd till marknader, små arbetsmarknader och svårigheter att bilda kapital.