EU-kommissionens förslag till markdirektiv innefattar markdistrikt över hela EU, satellitövervakning av all mark, regelbundna jordprover samt möjligheter för EU-kommissionen att ta jordprover hos enskilda markägare. I nästa steg föreslås tvingande åtgärder och möjlighet till sanktioner mot markägare.
Marken är vårt viktigaste arvegods och behöver värnas, konstaterar Europaforum Norra Sverige (EFNS) i den antagna positionen, men anser ändå att förslaget bör dras tillbaka eller omarbetas på ett flertal områden.
Enligt EU-kommissionens konsekvensanalys blir kostnaderna högre för Sverige på grund av färre invånare och stora landområden samtidigt som Sverige redan har ett omfattande och väl fungerande system för övervakning av markhälsa. Nyttan av ytterligare ett system ovanför de nationella kan utifrån detta ifrågasättas och behöva förtydligas. EU bör istället kunna inhämta information om markhälsa genom förfrågan till medlemsländerna för att sedan låta denna data sammanställas på ett harmoniserat sätt, menar EFNS.
– I norra Sverige riskerar markdirektivet också att bli dyrare eftersom vi är färre medborgare per kvadratkilometer än någon annanstans i EU, och detta förhållande behöver beaktas. Vi har dessutom redan en väl utbyggd övervakning av mark i Sverige, nya system bör kunna harmonisera bättre med detta säger Isak Utsi, kommunstyrelsens ordförande i Arjeplogs kommun och rapportör i EFNS, Norrbotten.
Foto: Grit Martin
EFNS ifrågasätter också om det är rimligt att använda samma modell för övervakning av så vitt skilda marktyper i ett så geografiskt skiftande område som EU och poängterar att fjäll och arktiska skogar har svag koppling till fruktodling i södra Europa. Att använda samma modell för markövervakning i hela EU riskerar att resurser slösas på att mäta indikatorer utan värde i stället för riktat mot lokalt kända problem.
– En lösning skulle exempelvis kunna vara att ett mindre antal gemensamma kriterier fastställs vilka kan kompletteras med att medlemsländerna får möjlighet att ta fram ytterligare kriterier utifrån rådande lokala förutsättningar, säger Isak Utsi.
Europaforum Norra Sveriges ståndpunkter i korthet:
I Sverige, med en stor bioekonomi från skogsbruk och jordbruk, är vi väl medvetna om markens betydelse och mäter regelbundet dess tillstånd. Vi har generellt en god markhälsa i Sverige, enligt svenska markexperter.
De indikatorer som anges i direktivet tycks vara anpassade för jordbruksmark och är direkt felaktiga för skogsmark i Sverige.
Jordbruksmarken i EU miljöstyrs redan genom den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, och de åtgärder som markdirektivet anger för jordförbättring är redan väl kända i lantbruket. Exempelvis vikten av växtföljd, kvävebindande växter som klöver i vall och begränsad plöjning.
EFNS ställer sig mycket kritisk till ökad central övervakning av all mark i Sverige med satellit, eftersom detta kan påverka integriteten, speciellt på längre sikt. Sådan övervakning bör hållas nationellt.
EFNS står bakom Sveriges nationella synpunkter om vikten av respekt för medlemsländernas kompetens samt existerande nationella processer inom markhälsa. Markdirektivet kan komma att reglera frågor som anses ligga inom nationell kompetens på flera olika nivåer. EFNS manar därför till stor flexibilitet vid ett eventuellt genomförande samt respekt för subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen. Vidare behöver det svenska kommunala självstyret och det kommunala planmonopolet respekteras, exempelvis utifrån föreslagna principer för ianspråktagande av mark (artikel 11). EFNS anser särskilt att markdirektivet bör möjliggöra, och inte försvåra, en ökad samhällsutbyggnad. Detta gäller inte minst den militära uppbyggnaden inom totalförsvaret och investeringar som syftar till den gröna omställningen.
Positionen antogs vid Europaforum Norra Sverige den 6 oktober 2023. Läs positionen i sin helhel här.