Europaforum Norra Sverige (EFNS) är ett nätverk för politiker på lokal och regional nivå från Norrbotten, Västerbotten, Jämtland Härjedalen och Västernorrland. EFNS är en mötesplats och kunskapsarena där EU:s politik analyseras och diskuteras i de avseenden där den berör norra Sverige. EFNS bevakar Europafrågor för att påverka EU:s lagstiftning, EU:s strategier och handlingsprogram samt EU:s budget. Syftet med EFNS är att tillvara ta norra Sveriges intressen både på den europeiska arenan och i förhållanden till den nationella nivån i frågor med ett tydligt europeiskt perspektiv.
Med anledning av den pågående revideringen av förordningen om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) önskar EFNS lämna följande synpunkter:
EFNS anser att
- den gröna given utgör ett viktigt ramverk för grön omställning och den återhämtning som krävs efter pandemin covid-19, där omfattande klimatsmarta satsningar inom transportsektorn krävs
- EU:s stomnät behöver få en starkare sammankoppling med det övergripande transportnätet
- det övergripande transportnätet i norra Sverige behöver kompletteras med viktiga stråk, terminaler och hamnar
- det bör vara synkroniserat genomförande och en geografisk anpassning av de europeiska godskorridorerna (Rail Freight Corridors, RFC) och stomnätskorridorerna
- TEN-T-systemet behöver en utvecklad EU-modell som skapar snabbare nytta för de som väljer att gå före i teknikutvecklingen
- investeringar i transportinfrastruktur i norra Sverige bör möjliggöras genom ERUF även i nästa budgetperiod
- utbyggnad av ett klimatssmart transportsystem bör prioriteras som insatsområde inom ramen för Fonden för rättvis omställning (JTF)
- det krävs tydligare återrapportering och uppföljning av TEN T-förordningen, för att säkerställa att regelverket efterföljs i praktiken
EFNS om den europeiska gröna given
EFNS välkomnar EU:s nya tillväxtstrategi, den europeiska gröna given som ska se till att klimataspekterna genomsyrar all EU-politik framöver i strävan mot ett klimatneutralt Europa år 2050. Europeisk transportpolitik står inför stora utmaningar och den gröna given kan spela en viktig roll för att hantera dessa. Investeringsbehoven inom det europeiska transportnätverket är stora samtidigt som de ordinära budgetarna är begränsade, med en ytterligare utmaning genom de ekonomiska konsekvenser som följer av covid-19-krisen. Samtidigt är transporterna fortsatt avgörande för att EU:s inre marknad ska fungera, vilket visats tydligt under den rådande folkhälsokrisen där stängda gränser skapat mångdubblade leveranstider. Med den inställda flygtrafiken är norra Sverige särskilt drabbat då järnvägs– och vägnäten inte är lika utbyggda och väl underhållna som i södra Sverige och i stora delar av Europa.
Genom sina rika naturresurser har norra Sverige stora möjligheter att bidra till den gröna omställningen. Många insatser pågår redan, inte minst bland de energiintensiva industrierna, vilket underlättas av en stor tillgång på förnybara energikällor såsom vindkraft, vattenkraft och bioenergi. Regionen är även en av Europas skogrikaste och tillgången till biomassa utifrån rest- och sidoströmmar inom skogsindustrin är mycket god, vilket ger unika förutsättningar för produktion av biodrivmedel som är oumbärliga i övergången till ett hållbart energisystem.
I norra Sverige är digitalisering och ny teknik en del av vardagen där de traditionella näringarna driver på omställningen genom att testa och sätta i produktion, såsom fossilfri stålframställning och automatiserade gruvor som styrs via mobiltelefonen. Samtidigt växer nya näringar fram, såsom Europas första och största batterifabrik Northvolt, serverhallar, rymdteknik, AI och digital vård.
För en effektiv grön samhällsomställning krävs fungerande transporter, både för gods och passagerare. Samtidigt står transportsektorn för en fjärdedel av EU:s växthusgaser, vilket gör att en omställning av transportsektorn är avgörande för att uppnå klimatneutralitet. Genom fortsatt utbyggnad av järnvägsstrukturen i TEN-T kan en betydande del av vägtransporterna, som står för 71,7 % av växthusgasutsläppen från transportsektorn i EU, flyttas över till järnväg och sjöfart, vilket skulle minska utsläppen radikalt. EFNS anser att det är viktigt att fortsätta utveckla elektrifiering av flygsektorn. I norra Sverige pågår ett antal projekt med syfte att minska flygsektorns miljö- och klimatpåverkan, med ett särskilt fokus på eldrivet flyg för korta distanser, något som kan få stor betydelse för regionala och riksgränsöverskridande förbindelser. Erfarenheterna från dessa projekt kan vara till nytta för den Europeiska unionen som helhet.
EFNS om TEN-T
EFNS anser att det är mycket viktigt att ha en transportinfrastrukturpolitik på EU-nivå i syfte att uppnå de gemensamt uppsatta målen. EU:s transportpolitik har förutsättningar att bidra till övergången till ett klimatsmart samhälle och en stark ekonomi. EFNS betonar att TEN-T bör inriktas på gränsöverskridande transportinfrastruktur som är effektivt sammankopplat med det övergripande transportnätet. Vidare krävs det avlägsnande av hinder, främjande av innovativa transportlösningar, främjande av multimodala transportkedjor samt en utfasning av fossila bränslen.
En väl fungerande och sammanhållen infrastruktur och transportlogistik är en kritisk framgångsfaktor för norra Sverige. Väg- och järnvägsförbindelser, tillsammans med sjöfarten och flygförbindelserna, är avgörande för näringslivet och den allt viktigare besöksnäringen. För att uppfylla regionala, nationella och europeiska mål för klimatet, tillväxt och sysselsättning, krävs konkurrenskraftiga transportlösningar som bygger på långsiktig hållbarhet.
EFNS välkomnar den planerade förlängningen av stomnätskorridorerna Skandinavien-Medelhavet (ScanMed) och Nordsjön-Östersjön (NSB) norrut inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) och möjligheten att tillsammans med andra regioner och länder bidra till genomförandet av den europeiska transportpolitiken. EFNS vill även understryka vikten av ett synkroniserat genomförande och en geografisk anpassning av de europeiska godskorridorerna (Rail Freight Corridors, RFC) och stomnätskorridorerna, för att uppnå bästa möjliga koordinering av godstransporter på järnvägen. Vikten av en sammanhållen godskorridor har också ett tydligt stöd hos berört näringsliv i norra Sverige.
Ska en överflyttning ske från väg till järnväg och sjö, samtidigt som elektrifierade fordon ska mata transporter till de större stråken, krävs fler terminaler utspridda längs hela TEN-T nätet. När avstånden mellan terminaler överskrider 70–100 km blir transporterna billigare om de fortsätter som vägtransport. Men för att kostnaden för omlastning inte ska bli för stor måste terminalhantering, transportupplägg och omlastning effektiviseras och digitaliseras likväl på större terminaler på stomnätet som i det övergripande nätet. Ett tätare system med omlastningsnoder är en förutsättning för utvecklingen av nya transportupplägg och tjänster. Samma utmaning gäller hamnar. I norra Sverige ligger de flesta industrier utspridda längs kusten. Avstånden dem emellan innebär att de inte kan använda sig av samma hamn utan mer ofta av mindre och mellanstora hamnar som till största del inte konkurrerar utan kompletterar varandra. På samma sätt som ett tätare nätverk av väg- järnvägsterminaler kan möjliggöra utvecklingen av nya tjänster som leder till ökad transporteffektivitet och minimerade utsläpp behöver även de mindre och mellanstora hamnarna inkluderas i arbetet med att ställa om transportsystemet till ett effektivare och hållbart system.
TEN-T-förordningen behöver optimeras för att uppnå det största europeiska mervärdet. Det övergripande nätet ska säkra tillgänglighet till EU:s inre marknad för alla regioner, men i norra Sverige saknas flera viktiga länkar och stråk. För ett effektivt sampel mellan olika transportslag behöver därför det övergripande nätet, utifrån den reella transportfunktionaliteten, även kompletteras med viktiga stråk, terminaler och hamnar som idag inte är TEN-T-klassificerade. Investeringar i dessa hamnar och terminaler skulle påskynda överflyttningen av gods till miljövänliga transportslag, vilket ligger i linje med de ambitiösa klimatmålen inom ramen för den gröna given.
En ny innovativ och miljövänlig färja går i trafik mellan Vasa och Umeå våren 2021. Detta kan skapa ytterligare möjligheter för järnvägstransporter i öst-västlig riktning, men då krävs utökad samordning och driftskompatibilitet mellan sjö- och landtransporter.
EFNS om automatiserad och uppkopplad multimodal mobilitet
Norra Sverige, Norge och Finland är av OECD utsedda som ledande inom innovation. I våra regioner utvecklas den senaste tekniken för allt från gruvdrift, stålproduktion och råvaruanvändning till besöksnäring, Artificiell Intelligens och rymdteknik. På grund av de stora avstånden till marknaderna och våra särskilda förutsättningar är digitalisering en naturlig del av vårt dagliga arbete. Till exempel använder gruvföretaget Boliden i Aitikgruvan redan idag självkörande uppkopplade fordon och styrning av hela gruvan via mobiltelefonen.
I normalfallet är det slutkund eller brukaravgifter med visst riskstöd som finansierar utveckling av tjänster och ny teknik. Även om infrastrukturen i norra Sverige hanterar Europas tyngsta tåg (malmtåg med största tillåtna axellast på 32,5 ton) och Sveriges första ERTMS-banor i drift sker inte samma omställning och teknikutveckling för transporter. En av anledningarna är att digitalisering i normalfallet finansieras av brukarna. När det gäller ny teknik för transporter faller inte nyttan ut samtidigt som kostnaden. I kombination med att det i norra Sverige är färre aktörer som ska dela på utvecklingskostnader innebär att kostnaden att gå före i teknikutveckling blir för stor, jämfört med att använda det billigaste tillgängliga alternativet.
Ska digitaliseringen av transportsektor ske i en snabbare takt och i hela TEN-T systemet bör det byggas in en modell som ger en ekonomisk nytta till den som väljer att gå före i teknikutveckling genom att delta i, utveckling, pilotprojekt eller investera i ny teknik. Modellen kan handla om undantag i statsstödsregler för att möjliggöra statligt stöd till en begränsad grupp, finansieringsmodeller där medlemsstaterna och EU står för de initiala kostnaderna mot att användare börjar betala när nyttan faller ut. Det sistnämna har använts i Nederländerna för att finansiera implementeringen av ERTMS, där de som uppgraderar fordon för ERTMS börjar betala först när systemet är fullt utbyggt. Motsatsen är införandet i Sverige där infrastrukturägaren valt ut ett antal sträckor på ordinarie järnvägsnät som testbanor. De aktörer som använder banan tvingas då installera nya versioner av ERTMS löpande, 15–20 år innan hela systemet byggts ut och nyttorna uppstår för brukaren.
Modellen bör även kunna användas för effektivare omlastning, stadsnära logistik och utveckling av fordon för transporter. Arbetet bör även inkludera EU-övergripande samordning och projekt där små och medelstora företag och aktörer kan delta med idéer, praktiska tester och med erfarenhetsutbyte. Arbetet kan samordnas som ett särskilt uppdrag inom korridorarbetet eller som horisontell prioritet likt dagens ERTMS och Motorways of the Sea.
EFNS om post covid-19
Efter pandemin krävs stora insatser för att få fart på den europeiska ekonomin. Då bör en kraftfull utbyggnad av ett klimatsmart transportsystem få sin givna roll. Basindustrin i norra Europa är central i arbetet med att sänka koldioxidutsläppen. Idag hotas deras hållbarhetsarbete av den bristande infrastrukturen. EFNS understryker vikten av att de massiva investeringar som krävs för ekonomisk återhämtning i Europa är gröna och hållbara samt gynnar en konkurrenskraftig inre marknad.
I norra Sverige har EU bidragit till att bygga upp infrastruktur som skapar nya förutsättningar för innovation och tillväxt, dels genom TEN-T- och CEF-finansiering men även till stor del genom medel från den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Det gäller till exempel utveckling av intermodala terminaler, hamninfrastruktur, utbyggnad av infrastruktur för alternativa fordonsbränslen och särskilda åtgärder för delar av järnvägsnätet som ur ett regionalt perspektiv är mycket viktiga. EFNS understryker vikten av att möjliggöra investeringar i transportinfrastruktur i norra Sverige genom ERUF även i nästa budgetperiod.
Fonden för rättvis omställning (JTF) har möjlighet att bli ett betydelsefullt och kompletterande verktyg till EU:s sammanhållningspolitik för att hantera en del av de utmaningar som omställningen till en klimatneutral ekonomi innebär. Inrättandet av en ny fond får däremot inte ske på bekostnad av ordinarie insatser inom EU:s sammanhållningspolitik utan kräver nationell medfinansiering helt utanför budgeten för ERUF och ESF+. Dessutom behöver de prioriterade insatsområdena breddas.
Ett utbyggt hållbart och klimatvänligt transportsystem i norra Sverige skulle gynna både Sverige och EU och säkra gods- och passagerartrafik både till vardags och i framtida kriser. EFNS betonar att investeringar i transportinfrastruktur bör prioriteras som insatsområde inom ramen för JTF.
För att länka samman Europas transportnätverk är det avgörande att TEN-T-förordningen efterlevs av medlemsstaterna. EFNS efterfrågar tydligare krav, återrapportering och uppföljning av förordningen, för att säkerställa att regelverket efterföljs i praktiken.
Antaget vid Europaforum Norra Sverige den 28 augusti 2020
Glenn Nordlund (S) Ordförande EFNS Region Västernorrland
Åsa Ågren Wikström (M) Vice ordförande EFNS Region Västerbotten
Jonny Lundin (C) Region Västernorrland
Erik Lövgren (S) Kommunförbundet Västernorrland
Rickard Carstedt (S) Region Västerbotten
Ann Åström (S) Region Västerbotten
Nils-Olov Lindfors (C) Region Norrbotten
Britta Flinkfeldt (S) Norrbottens Kommuner
Anders Josefsson (M) Norrbottens Kommuner
Elise Ryder Wikén (M) Region Jämtland Härjedalen
Robert Uitto (S)
Region Jämtland Härjedalen
Thomas Andersson (C) Region Jämtland Härjedalen
Daniel Danielsson (C) Kommunerna i Jämtlands län