Sammanhållningspolitiken, EU:s regionalpolitik, har över tid utgjort det viktigaste investeringsverktyget för norra Sveriges regionala tillväxt och ökade sysselsättning. Men i tider av återhämtning från Covid-19 pandemin, ökade geopolitiska spänningar, klimatkris, demografiska förändringar samt diskussioner om att bli fler medlemsländer i EU har framtiden för sammanhållningspolitiken satts under stark press.
Den 9 november antog Europaforum Norra Sverige, ett nätverk för politiker på lokal och regional nivå från de fyra nordligaste länen, en deklaration med nätverkets förväntningar på sammanhållningspolitiken efter 2027.
– Sammanhållningspolitiken är viktigt för hela norra Sveriges utvecklingskraft och är en av nycklarna till att klara samhällsutmaningarna. Nu är debatten om framtidens sammanhållningspolitik igång och därför har vi antagit en deklaration som tydliggör Europaforum Norra Sverige synpunkter, säger Rickard Carstedt, ordförande i regionala utvecklingsnämnden, Region Västerbotten och rapportör i Europaforum Norra Sverige.
Europaforum Norra Sverige vill se mer regionalt och lokalt inflytande, både i utformning och genomförande, mer anpassning efter lokala och regionala erfarenheter och platsers unika förutsättningar, möjligheter och behov, mer långsiktighet och bättre flernivåstyre i framtidens sammanhållningspolitik. Deklarationen är en del av nätverkets långsiktiga påverkansarbete för att EU:s regionalpolitiska stöd ska göra största möjliga nytta för regioner med unika förutsättningar som norra Sverige.
Vad är EU:s sammanhållningspolitik?
EU:s sammanhållningspolitik syftar till att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen genom att minska skillnader och ojämlikheter mellan EU:s regioner. Sammanhållningspolitiken och dess strukturfonder är EU:s viktigaste investeringsinstrument för att skapa jobb och en hållbar tillväxt i EU:s regioner och kommuner. Totalt står sammanhållningspolitiken för en tredjedel av EU:s nuvarande långtidsbudget som sträcker sig 2021–2027. Det är i EU:s långtidsbudget som det avgörs hur mycket pengar som EU ska investera i sina olika prioriterade områden, däribland stödet till regioner.
En utav de grundläggande principerna för dessa strukturfonder är att de ska uppfylla en partnerskapsprincip som innebär att det ska finnas ett nära samarbete mellan offentliga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå och med den privata och ideella sektorn. Parterna ska delta aktivt i alla steg av programcykeln – förberedelser, genomförande, övervakning och utvärdering av fonder och program.
Sammanhållningspolitikens betydelse för norra Sverige
För de fyra nordligaste regionernas del finansieras sammanhållningspolitiken främst genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden plus (ESF+) som tillsammans tillför cirka 400 miljoner euro i regionala utvecklingsmedel till regionen under denna budgetperiod. Drygt hälften av dessa medel utgörs av ett särskilt gleshetsstöd för att hantera de särskilda ekonomiska, sociala och territoriella förutsättningar som norra Sverige har såsom gles befolkning, arktiskt klimat, långa avstånd till marknader och infrastrukturbrister.
Medel från dessa fonder går till forskning och innovation, bredband, digitalisering, företagsutveckling, kompetensförsörjning, förnybar energi, klimatanpassning, cirkulär ekonomi och infrastruktur och som är avgörande för norra Sveriges möjligheter till regional utveckling. Det kan handla om att låta regionen bygga upp sin innovationskraft genom kluster, upprustning av flygplatser i inlandet, utbyggnad av bredband i inlandet och projekt som öppnar upp glesbygden för turister.
Framtidens sammanhållningspolitik i en förändrad värld
Sammanhållningspolitiken för 2021–2027 har precis kommit igång i sitt genomförande i Sverige men redan nu pågår diskussioner på EU-arenan kring vägval och innehåll i EU:s kommande långtidsbudget efter 2027. Om bara något år kommer EU-kommissionen lägga fram sitt förlag.
De stora frågorna är hur mycket av EU:s budget som ska satsas på sammanhållningspolitiken och hur verktygen ska styras när EU står inför nya utmaningar. Med återhämtning efter pandemin, ökade geopolitiska spänningar, demografiska förändringar, klimatförändringar och kriser som avlöser varandra befinner sig EU i en tid som inte liknar någon annan sedan dess bildande. Nu pågår också diskussioner om fler medlemsländer i EU som även det kommer få konsekvenser för framtidens sammanhållningspolitik.
För norra Sveriges kommuner och regioner gäller det därför se till att redan nu vara med i diskussionerna om formeringen av EU:s framtida sammahållningspolitik så att den ligger i linje med norra Sveriges förutsättningar, möjligheter och behov.
Läs Europaforum Norra Sveriges deklaration om förväntningar på framtidens sammanhållningspolitik efter 2027 här.